Aftonbladet – 5 oktober 1838, sida 1

STOCKHOLM dA 5 Oktober. Med södra snällposten erböllo vi i dag tidningar af en dags sednare datum, än de i går anlända, eller från Paris till den 24:de och från Hamburg till den 29 September. Frankrike. Regeringens fruktan för Narienalgardets petition om valättens utvidgande synes tilltaga i samma mår, som petitionen erhåller underskrifter och tidningarna börja understödja densamma. Alla dessa, med undantag af de egentligen ministriella, yrka nödvändigheten af en allmän valrätt, visa huru ringa dess elägenheter äro, jemförda med dess fördelar och uppresa sig med all makt emot lärorna om den sg. kallade nupplysta despotismen,, hvilken smiekrar medelklassen så länge hon behöfver den, men när fruktan för den hotande stormen försvinner, äfven ändrar ton och lägger i dagen sina verkliga afsigter. Man har utspridt det ryktet, att om nationalgardet ej afstår från sin petition, skall det komma att upplösas, en åtgärd, son likväl hör till de overkställbara, emedan hon möjligen skulle kunna skaka sjelfva thronens grundvalar. Imedlertid tror man sig hafva märkt, att Konungen vid sin återkomst från slottet Eu ej som vanligt helsade på den vid Tuileriernas port stående Nationalgardes-posten, att linieregementerna i Tuilleriernas grannskap blifvit förstärkta till 4 å 5000 man, förlagda i fyra stora kasserner, samt fördelta till 12 vakter af ungefir 75 serskilda poster, och att hvarje natt en piket af 100 man dessutom inryeker i slottet. Om Konungen misstror sitt folk, förtror han sig sålunda åt den väpnade styrkan. Har han då glömt hvad hon kunde uträtta t Juliidagarna 1830 och hurn mycket dess kraft betyder emot folkkraften? En ny tillämnad ryslig komplott, som pelisen upptäckte kort före Julii-festen, har åter uppgått i rök. Det var d. s, kallade krutsammansvärjningen på gatan Bons enfans, hvilken den anställda ransakningen visat, ej hafva varit anvat, än en otillåten krutfabrikation. Ministeren tyckes nu hafva tagit det parti, alt ej längre söka upprätthålla Hr Gisquet, hvars sak hon lärer funnit svår att försvara, och en af hennes organer Revue de Parise förklarar sålunda, att Expolis-prefektens handlingar jeke kunna tillvitas den vuvarande konselj-presidenten, utan de ministrar, som anställt honom. En officer vid Fransyska blokadeskadern vid Mexico har i Journ. du Commerce låtit införa ett bref, hvari han yttrar bekymmer för besättningarnas) helsa, som redan börjat lida, visar den använda styrkans otillräcklighet, då Mexico har många hamnar, hvilka hon ej kan blockera, och att landets handel föga lider a! de vidtagna anstalterna, hvarföre Mexikanerne ej lära bli så lätte att bringa till eftergift. England. Nyheterna härifrån gå till den 26 September. Afopeg förut bade sm sammankomst bållits