sm ar moa oo ooh. rs jraisonanemenierna äro klara och utaz bitterhet. Målet emellan Handelsbokhållaren Harling och Löjtnanten Grefve De la Gardie. Krigsrättens undersökninvgsprotokoll uti detta i mil, hvilket förut blifvit omnämnt uti vårt blad, Ihar nu inkommit tll Krigs-Hofrätten, och vi janse för en skyldighet att göra läsaren reda för ; det väsendtligaste af dess innehåll. Saken börjades dermed, att handelsbokhålla(ren Horling uti en till Krigs-Hofritten iogifven klagoskrift ondrog och begärde få med i vitnen styrka, att han om aftonen den 21 Juni i blifvit af Löjinanten grefve De la Gardie å öpipen gata påriden och fått tvenne slag på högra öfverarmen, hvilka, enligt hvad bifogadt läkarebetyg af den 22 i samma månad utvisade, lefterlemrat tvenne stora, förska biånader, hvilka skador ej voro farliga, men fordrade minst 3:ne veckors tid för att läkas. Uii bäröfver afgifven I förklaring har grefve De la Gardie anfört: att han ifrågavarande afton haft uppsigt öfver en utanför Kgl. slottshögvakten stationerad sqvaIdron, hvars högra flygel sträckte sig fram till Storkyrkobrinken; att han flera gånger blifvit; jaf flere personer bland en der befintlig folkisamling oqvädad och skymfad, hvarvid en perIson afryckt och bortkastat hans ena sporre jemte stöfvelklacken; att några få qvardröjande! lunder oljud och hvisslingar ställt sig i vägen vid manskapets uppsittende till häst, då sqva-! Idronen skulle rangeras; ati grefven så vel i anleduing häraf, som med afseende å de gene-; ;rella ordres, att hindra folkskockning, hvilka! nyligen emanerat, sett sig föranlåten, att. efter! jflerfaldiga fruktlösa uppmaningar till folkho-! ;pea), rida emot der, samti med hästen och flata sabelklingan maka undan de närmaste och jöfverdådigaste; att då detta bemödande misslyckats, det för Hr Löjtnanten, som i följd af! ide föregående bändelserna, börjat blifva allt! mer och mer uppretad, ej längre var möjligt; att tåligt fördraga de fortfarande hvisslingarne; toch motsträfvigheten hos folket, att på tillsäH igelse skringra sig, hvadan han framrusat omotj I Å I ä! J fo!ket, utdelat åtskilliga slag med fliia sabelklingan samt försökt att med hästen skingra dem; att Harling troligtvis vid detta tillfälle äf-! iven blifvit träffad af några slag, helst han sjelf inför Kommendanten Hr Överste Dire! jerkänt, att han först fattat i tyglarna på Hr; I Löjtnantens häst; men att Hr Löjtnanten ej! Iulidelat Harling något hugg, som eckså syntes! deraf, att intet ärr eller märke efter hugg å rocken funnits. Af den anledningen, att Harling begärt få! istyrcka sin klagan med viinen, remiiterades! målet till Krigsrätt, och förekom der först den: 10 September, då Öfversten m. m. grefve j Stediogk var Krigsrättens ordförande. ; I Häradshöfdingen Hoffstedts närvaro såsom tillI förordaad aktor, hördes här först Handelsbok-! hållaren Marling och uppgaf, att han den 21) sistl, Junii, kl. strax efter 8 på aftonen, i sällskap med sin broder E. O. Kanslistea Harling, sara, Kortoristea Wennerholm, gått ifrån Klädeshandlaren Hr Pousettes bod vid Stadssmedjegatan uppför Storkyrkobrinken, i afsigt att be-! gifva sig till Pousettes hemvist vid Svartmangatan. Uppkommen till hörnet af brinken och : Trångsund, hade han mött Löjinanten Grefyc!! De la Gardie, som längre uppifrån brinken kom: mit nedridande ibland den å stället samlade folkmassan, och då ban kommit i bredd med Har! ling, på högra sidan om honom, utan att förut : tillsaga Harling ait afligsna sig, svängt om sin häst emot Harling, samt utan någon dertill ål Harlings sida gifven anledning ridit efier och I förföljt homaom intill muren å den så kallade! gamla Baxken, hvarest han med eggen eller baki r il ) Efter hvad på raden nyss förut nämnes, t