Aftonbladet – 1 oktober 1838, sida 4

HANDATLAS, utgifvea af W. M. CARPELAN. Complett i 21 Blad. Om detta kartverk hafva chefen för Kosgl. Generzal-Landtmäterikoptocet, He Öfverstaa och Ri daren Carl af Forssell, samt Rektorn vid nya slemant.rskolan i Stockholm, He C. J. L. Alwqvist, afgifvit fölande intyg. o På bögaran hafsa urdertecknade granskat den af framlidne Öfverste Löjtnart W. M. C-rpelan ut;ifae ,Hend-Atls, och dervid fonait, att den högst fördelaktigt utmärker sig framför många andra i samma väg. Ehuru den äfven fäster uppmärksamheten vid sådana ländernas fysiska förhållanden, som intresssara den 1 ,goografiens studiu mera framskridnae, ognar den sig dock företrädesvis för skolbehoivet såväl iör sitt låga ;pris, som isyrnerhet för sin noggranahet i det.ljer — en egenskap, som den äger i högre grad än någor ,annan i Sverige hittills utgifven Atlas. Ozsktadt den icka är ovanlist rik på namn, måste man likväl er,käsna ntgifvarens urskiljning att ej hafva utlomnat något af da vigtigaste. Det generella är framstälit med sidan å kådlighet, att det garast faller i ögonen, hvar den största höjden, eller slätten, elisr floden, ech i allmänhet de vigtigsste poskterna af ett land finnas. Genom dessa inre förtjonster, ätvenscm gorcom radi och prydlig gravyr, jemfär:ig med utländsk i stål, eger denna Atlas sådano företräden, att vi anso oss me jullt skäl kusaa rekommendera den. Stockholm den 3 Aug. 1838 CARL af FORSSELL C. J. LL. ALMQVIST. Förostående vitsord innsbär en så tillräcklig rekosmendation, att endist följanda beskrituing torde behöfa tilläggas, för ait lemna fullständigt begrepp om kartornas beskaffenhet: 1) Bergsryggarne äro mor eler miodre starkt skuggede, alltefter sin reletiva höjd, så att, då på en vanlig karta landet sysos lika högt ifverallt, de högsta och de lägra puskterna och slätterna genast fall: i ögonen på dassa kartor. 2) Flelerna äro utmärkta med gröfre streck vid sina utlopp och eljest der de äro bredare, hvaremot linien åt leras ursprung till småningom sfzmalnar 2llt efter som deras bredd 2? verkligheten aftager; bredare floder äro sröfre markerade o. s. v., så att vid första ögonkastet på kartan de förnämsta vattendragen genast bemärskas, På andra kartor deremot är en flods bredd zärmare utloppet tillskuren i vexten vida utöfvar dea verkgå propuvrtionen, men temligon enforseigt utmärkt nnder hela sitt öfriga lopp. 3) Höjden af berg, sjäar m. m, äre på flera ställen med siffror utiatta i Pariserfet, Jaxdets produkter och sgenskapar eftar vissa regioner wtmärkte, t. ex Olivskogar, Skogfattiga fält, Fält för boskapsskötsel, rika Visland, Sandfält, o. s. V. Jemför max med devna Atlas t. ex. Åkterlends, så skall man finna att den sednaro alldalas öfrerflödar af oriktigheter, att knappast någon vik, heisbugt eller bndtunga är rätt nogrannt tecknad, att bergen äro lika öfver allt och nära nog äfven floderna, att bergsryggar äro dragna allde!es på vinst ech förlust, der inga i verkligheten finnas, 83. v. Man behöfver blott so på Åkorlands karta öfver Skandinavien — ett land, som väl eljest borde vara bekant för en Svensk — för att genast finna dessa oriktighetor: Der är t. ex. Liusno elf alldeles likformigt tecknad, ehuru den i verkligheten är på ett ställe utvi gad till en aflång sjö, och en af dess sriasr Bppspringer från ett par sjöar, som ej finnas hos Åkerland. Dylikt förhöllande är med nästan alla. Norrländska fleder. De höga bergen utefter flodstränderna äro ingenstädes tecknade, hvaremot ofantliga borgaryggsr äro dragna fer endast kärr o. d. finnes eller landet på sin höjd har mera enstik2 borgskullar, t ex, emellan Lilla Luleå och Piteå elf s-mt sydost om Oviksfjällen och Storsjön, afligse från vatten(BRO. Secm ofvan antydes, är damna Atlas företrädesvis egnad för skolbehofvet. Den har visserligen något mindre format in Åkerlands, man Jikvil ett dubbelt större än den såkallade Stielerska atlasar, som myeket beg:gnats i skolor, och skiljer sig i priset ej mycket från denzo,