Aftonbladet – 1 oktober 1838, sida 1

Ia AR ad TA NOT OTEER MRSISRNONZ Bele ro kl. I fom, och återgår från Gästgilvaregirden i Upsala Tisdegar och PFradager savama tid. — Esketpriset är nedsatt, STOCKHOLM 4 Ii Oktober. Dagens uiländska poster medförde tidningar från Paris och London af den 21, samt från Hamburg af den 24 September. England. Konungen och Drottningen af Belgien hade på ett par dagar uppskjutit sin återresa till fasta landet, men skulle den 21 Sept. företaga densamma. Jernvägen emellan London och Birmingbam är nu färdig och her blifvit öppnad den 17 i förra månaden. Omkring 400,000 qvarters utländsk hvete hade blifvit importerade; priserne voro ännu i stigande. En handelstraktat har blifvit afslutad emellan England och Texas, hvilken republik således blifvit af denna makt erkänd. Uuaderrättelsen härom är officiell. Från Demerara hade underrättelser ingått af den 5 Augusti. Alven i denna koloni hade Neger-emarcipationen gått för sig i lugn och ieke visat andra än goda följder. I de Westindiska kolonierna öfver hufvud förhöllo sig de förre slafvarne mera lugnt än plantageägarne, hos byilka något missnöje försporces öfver beloppet af den arbetslön, Negrerne fordrade. Desse sednare hade väl till större delen avmiält sig att fortfara med srbetet vid plantsgerna; men plantage-ägarne anpsågo den arbetslön, de forårade, af 10 piaster i månaden, för hög och ville icke gå in derpå. Det bekräftar sig, att England förklarar Sechaken af Persien krig. Genast efter krigsförklaringen satte sig Engelska trupperna, förstärkta med stora skaror) af missnöjde, i rörelse fråm det intagna Buschir emot Sehiras. Några mindre träffningar förefällo, i hvilka Engel: männen behöllo öfverhanden och skingrade de Persiska trupperna. Frankrike. Liksom de engelske radikalerne begsgna tiden mellan parlaments-sessionerna för att arbeta på val; ättens utvidgande, så tyckas de Fransyske äfven vilja följa samma system. Bland Parisiska national-gardet cirkulerar således för närvarande en petition, hvari fordras rösträttighet för hvarje national-gardist. Denna petitiom har redan erhållit 12,000 underskrifter, och en dylik går äfven omkring i departementerna, hvari man likväl sträckt sina fordringar ännu längre, eller att hvarje skattskyldig må bli valman, och hvarje valman blifva valbara Detta bedömes naturligtvis olika af tidningar— na i mån af deras olika färg; men de verkl; liberale gifva förslaget sitt fullkomliga bifall och bland andra säger Mational: nLåtom oss börja anfailet från denaa punkt; låtom oss angripa kamrarna med dessa 3 millioner medborgares reklamationer, hvilka man så trälaktigt smickrar, när man behöfver dem, och hvilka man sedan behandlar som Heloter. Låtom oss bringa till dagordningen de stora frågorna, som måste härflyta från valreformen; åtvöjom oss icke med att skrifva och trycka, att det borgerHiga samhället är förderfvadt, och att lasterna, som utgå ofvanifrån, börja utbreda sig luda ned till de lägsta klassern:; utan l5tom oss skynda att bevisa, ait förderfvet bhäuser nära tillsammans med dessa principer, som man i Juli 1830 trodde sig för alltid hafva upphäft, Låtom oss söka, så mycket som på oss ankommer, att åter upplyfta den motsatta principen: folkets suveränitet, och må hvarje skattskyldig, som är forpligtad att låta upptsga sig i nationslgardeis leder, äfven få åtnjuta sin andel i national-represeptationen. Herr Gisquet har nu verkligen börjat ei åtal emot Messager, men dess ansvarice utgifvare har ännu icke framdragit de omtalade dekumenierna. Tidaingarne yttra imedlertid sin önskan, att saken, huru skandalös den än må vara, må i hela sin vidd komma till allmänbeiens kuaskap. Rörande förhållandet mn Mastam harnisan j