I Dublin har ett ohyggligt brott blifvit begånget af en vid namn Johan Josef Camick; som kallar sig karmeitermunk, och i sådan egenskap gjort betydliga insamlingar i de Irländska klostren. Han anklagades för att hafva bragt om lifvet ett burn, som hans far öfverlemnat åt honom, jemte 9 L. sierling för dess vårdande. Af den hållna ransakpingen upplystes, att den vildsinte munken pligade utöfva de cerbördaste grymheter på de barn, som anförtroddes åt honom. Han slog dem blodiga, öfvergöt dem i sängen med kallt vatten, ryckte dem upp derutur, och höll ett brinnande ljus iopå deras stelnade lemmar, ända till dess de upphöfde höga rop af smärta. Afven lät han dem svälta och gaf dera ingen annan föda är en bit torrt bröd, som de olycklige med glupskhet förtärde. Jurym har förklarat honom skyldig till den unge Touches död, som var en följd af de missbandlingar han miste genomgå; och Corenern har sålunda befollt munkens arrestering.