Aftonbladet – 29 september 1838, sida 2

Ub IVA rg 0, tidningen the Sun på Drottningens krönisgsIdag kom ut tryekt med guldbokstäfver och på i första sidan hade en i guilloceherad gravyr utförd I medaljong, föreställande Drottning Victorias poriträtt ungefär i half naturlig storlek. Detta numimer beledsagades dels af en beskrifning på de oerhörda svårigheter, som varit att öfvervinna, för att åstadkomma denna praktfulla upplaga af en tidning och påkostoaderna deraf, dels af Iden notisen, att omkring 250,000 exemplar reqvirerats af samma nummer . I Den som vet, hvad det vill säga, att i svart trycka ett format så stort som de Engelska ltidvingarnas, d. v. s. lika stort med de dubbIa numior, som någongång utgifvils af AftonbiaIdet, kan äfven Jätt föreställa sig de betydliga I svårigheter, som måste öfvervinnas för att kunIna åstadkomma ett sådant format med guldtryck, helst då tryckeingen nödvändigt måste ske på machinpress; vech man kan då icke annat än förvånas öfver möjligheten att tillvägaI bringa ett så stort antal, som blifvit reqvireradt af besagde nummer. Dessa omständigheter har the Sun sjelf icke underlåtit att framhålla med jet pompöst och kanske rågot öfverdrifvet belröm öfver siva ansträngningar. Nu finnes dei i Hamburg7en boktryckare, som heter Nestler, hvilken med mycken förijenst vinnlagt sig om. såkalladt buntes Druck, eller tryeknivg i kulörer och metallfärger; och denne bade såsom rii val i yrket väldeligen stött sig vid the Suns påI stående, att ett sådant arbete i guldtryck, som dess nummer, aldrig förr blifvit produceradt, I hvilket dock var en sanning, när man tager tidningens storlek i betraktande. Nesiler har deri före skrifvit en artikel i en Tysk tidning, hvari i han söker bevisa den sbsoluta omöjligheten att I producera 250,000 exemplar på en så kort tid, som dertill skulle varit i fråga, samt det oakltadt fortsätta tidningen de öfriga dagaroa, och I vill derföre i denna punkt drifva den Engelska ;tidningen till lögnare, likasom i frågsn om de i nedlagda kostnaderna. Denna artikel har MiInerva nu fått tag uti och håller upp den i väI dret, för att förkunna allmänheten, att Spegeln och Aftorbladet, som omtalat omständigheterna vid det Engelska tidnirgsnumrets utgifvande, varit offer för en hoax,, i synaerhet derföre att de kallat trycket för guldtryek, då Minerva på Iden Tyske boktryckarens euktoritet försäkrar alt det är gjordt med bara bronspullver.i Denna utmaning har Spegeln nu uppptagt och besvarat på det ganska enkia och , moderata viset, att dess Redaktiou anmäiler, det dena uti fönstret af Herr Lundeqvists i bokhandel föramstaltat en cxposition af det iI frågavaronde numret af the Sun med guldItryek, och der bredvid et titelblad af Herrar Mellin Thomsons Museum, tryckt i brons, på det hvar och cen sjelf må döma om skill; naden. i Hela denna sirid öfver, huruvida ett engelskt i tidningsnummer är tryckt i guld eller brons, är verkligen värd så litet, att vi icke hade ansett joss derpå böra förlora ett ord, om ej Spegeln tagit upp saken; men då detta skett, skatta i vi oss lyeklige, att en serskild anledning sätter 1053 i tillfälle att gå tillhanda med rågra, närj mare upplysningar öfver de omstridda punkteri Da. I Då vi nemligen för ett par månader sedan först ifrån England erhöllo ifrågavarande mguldjnummer,, (hvilket för närvarande är nedlagdt på Aftonbladskontoret och der kan beses), I väcktes vår nyfikenhet så lifligt af detta fenomen i boktryckerikonsten, att en af våra rei daktörer, som sjelf, i egenskap af boktryckare, intresserade; sig serdeles för det teckniska af j saken, anmodade en vän i London att söka ; underrättelse hos Redaktionen af the Sun, buru det varit möjligt au tillvigebringa det giI gantiska företaget och producera det omtalta antalet exemplar. Vi ehöllo derpå till svar jden upplysningen, att de båda yitre sidorna af! :bladet, som innefatta guldtrycket och porträttet, för att kunna medhinna ett tillräckligt antal ex.emplar, börjat tryckas redan flera dagar före kröningen, och dessutom två alldeles hIkadana formar varit uppsatta, med hvar sin i ;sterootyp afgjuten plåt af pörträtiet, emedan i jaila fall en tryckmachin ej hade varit tillröekI lig, utan tvänne måst begagnas. Derföre fini mom man aj Rå JA LI, titra eirdnarna nAÖrA me