Vi omnämnande för några dagar sedan en qviuna, som med sitt bara kastat sigi vattnet. Vid undersökning härom har upplysts, att mannens och svärmodrens misshandlingar föranledt henne till det olyckliga beslutet att förkorta sina dagar. En rättare, Wallin, och en dagkarl, Sundberg, hvilka kommit gående vid Pipbruket nära Dantosjön, hade hört starka rop och förmärkt ett äldre fruntimmer springa efter ned åt sjön, för att hejda den olyckliga, hvarpå de skyndat till hjelp och lyekats rädda henne och barnet. Det äldre fruntimret hade redan sjelf hoppat i) sjön, och med möda räddat sin egen person. I