Aftonbladet – 24 september 1838, sida 1

UTRIKES. Ibland de märkvärdigaste saker, som på den sednaste tiden tilldragit sig i Frankrike, är den, att Nationalgardet i Paris beslutat en petition med klagan öfver valrättens inskränkthet. Hela valmanskorpsen i Frankrike utgör nu ej mera än 180,000; och petitionärerne höra till största delen till den gynnade klassen eller de mest betydande medborgare. Det är rätt anmärkningsvärdt och visar så väl billighetssom klokhetskänsla, att monopolisterne vilja till delaktighet al politiska rättigheter förbjelpa personer, som äro under dem i rikedom. Kanske att de inse, hvilket missnöje det exklusiva systemet måste frambringa, och att de frukta ett utbrott; kanske ock att de ej vidare hysa någon farhåga för det varande statsskickets öfverändakastande genom republikanerna eller de gamla Bourbonisterna, och att de söka förstärka sig mot hofvet, Ehvad anledning petitionem må hafva, så är den dock eftertänklig, då den kommer från en talrik väpnad korps, som hittills varit starkaste stödet för Lunvig Filips dynasti och repressiva poitik. I franska armåen? lärer; råda ena icke ringa grad af missnöje. Ett af de regementer, som ansågos smittade deraf, det 16:de Lätt Infanteri, blef derföre förlagdt från Paris till Perpignan. Vid ankomsten dit mottogs det af General Castellan, som till regementet höll ett tal, af innehåll att dess disciplia vore dålig och straffen för otillbörligt prat och subordination icke nog stränga. Sedan regementet defilerat förbi gen -ralen, lät Öfversten, M:r Devaux, soldaterna formera slutna kolonner, hvarpå han påminde dem, att han varit deras befälhafvare i åtta år, och att regemeatei alltid varit utmärkt för sin disciplin och sin nit i tjonsten; men detta hade blifvit förtaladt, och det kunde han icke tåla. Derpå försökte han sönderbryia sin värja på sadelknappen; men han skar sig i handen och kastade värjan på marken. Fanorna lät han bära till Öfverstelöjinanten och red bort. Sedermera blef han arresterad. Denna händelse har väckt ett obehagligt uppseend?.