Aftonbladet – 22 september 1838, sida 2

stark: det är något, som vi-icke haft-förafsigt att, hvarken i vår förra artikel eleri denna; ens på lårgt hill antyda, eller motsäga. Vi hafva allenast ransakat ett factum, och temligen obestridligt ådagalagt dess enda möjliga inpnebåll. Vi skulle önska, att man alltid på förhand sålunda ransakade tillämnade faetr, ine nan man åt dem, i sin stora maktfullkomlighet, gåfve tillvarelse. Har man en gång gifvit deona, så är det för rent att utgrurda innebiållet af faetum, och ingen Statstidning förslår efteråt att, upplysnings-vis eller annorledes, förvända detta ionehåll.n Läsaren torde lätt fiona skälet, hvaröre vi icke anse nödigt att göra några ko:r mentarier eller tillägg till dessa yttranden. Det är alltid roligare att höra på, än att blanda sig i striden; när tvenne gamla bhexor komma i ordvexlin r, och det enda i förevarande fall änru intressaptare vore, när alla goda ting äro tryn, om Herr von Hartmansdorff sjelf täcktes komplettera upplysningarna och skilja emellan de tvistande.