Aftonbladet – 22 september 1838, sida 2

UTRIKES. Frankrike. Bland de flere korrespordens-artiklar, utländ ska tidnivgar ionehålla från Frankrikes hufvud stad, i anledning af grefvens af Paris födelse, och Erkebiskopens tal till Konungen vid Te Deum tro vi, att nedanstående, dat. d. 31 Aug., iek skall läsas utan nöje. Den innehåller äfven åt skilligt annat, som bar sammanhang med dagen händelser i Frankrike. aJag har ieke ansett rödvändigt att tala mec eder om Grefvens af Paris födelse såsom on en politisk hände!se. Ju mera jag gjorde mi underrättad om allmänna tänkesättet, , dess mer fann jag, att man ansåg denna händelse blott så som en familjesak, utan större betydelse för fram tiden. I våra tider kan ett barn icke utgör grunden för någon säkerhet, ty revolutionerna som krossa thronerna, skona icke heller vaggor na. Men vi hafva uppl fvat alltför många reve lutioner, vår tids bändelser voro teknade mec en alltför rörlig stämpel, att man skulle kurn sätta stort förtroende till fröjdebetygelser af em betsmän, som omgifra en vigga. Den end känsla, som folket yttrade, den enda rörelse, son det erfor, bestod deri, att Fransmäcpers Konurj var lyeklig och att alla bans önskningar gå i full bordan. Lyckan är i Frankrike est stort argu ment, och under denra syppankt är det obe. stridligt, att Grefvens af Paris födelse gaf amn ledning stga att Orleanska familjen är lycklig — En vigtigare bändelse är i min tarka, att Erkebiskepen af Paris sluter sig till den nya dynastiep Detta leder mig nn tillden frågsn, huruvida man böi anse för en möjlighet, att Carlisterne sluta sig till des värvarande sakernas ordning? Jag tror ieke, at pertiet, men väl att några mön af detssmm: göra det, dock är detta ieke nog. Carlistiska partiet i Frankrike är, man säge hvad man vill ganska starkt, icke genore handling, men genom sin förmögenhet. Det vore en stor lycka för den rärvarande regeringen, om bon kunda vinna Carlisterna för sig, ty med bistånd af dem behöfde hon mindre fråga efter det s.k. tiersparti, eller smärre borgarne och kunde mere bestämdt uppträda mot revolutionirerne. Korungers politik består deri, att visa sig vänlig emot alla meningar, att hålla dem ena i schack genom den adra och på det sättet bibebålla högsta ledningen ef affärerna, Detta är hans grundsats, och hittills har han med obestridlig talang hillit sig uppe bland alla partierna. Men ett sådant spel blir i längden litet utnött. Om man vill göra alltför många nöjda, så blir till slut ingen rätt nöjd. För närvarande söker Konupgen beständigt att göra de persener oense sins emeliar, hvilka omgifva honom, för ait kunma styra utan kontroll I det hela finnes ingen, sem bar ir flytande utom han sjelf; hertigen af Orleans, som sökte en stödjepurkt ikabinettet, blef spar: åter skjuten å sido. Ham bar fill och med i afseende på krigsdepartementet fått befallning att ieke mera blanda sig i sakerma, isyonperhet i ett ögonbliek, då ansenliga rustnivgar göras vid flere af rikets grärser, mera såsom demonstratioper än som förberedelser till krig. Man vet ännu icke, hvad utgåög den Sebwei:ziska affiren kommer att taga. Men Hr Mol har förklarat, att bam ville bilsgga saken och ieke låta det komma till en öppen brytning, emedan en siådån, i anseende till vår handel med de Sehweitziska kantonerna, komme ganska illa till pass. Hvad kunde vi väl också genom en krigisk demonstratien vinna emot ett fattigt, af sina berg försvaradt folk? Jag tror; att förevändningen att bringa devna sek till sjut tommer att bestå deri, ett Frankrike, i fall uvge Napoleon förklarar sig för Sehwaitzisk statsborgare oeh afstår från sina rättigheter såsom Fransman, förklarar sig icke vidare hafva någon fordran i förevarande fall. CTRL TZAR FAT Id am Oas sa EL