Aftonbladet – 20 september 1838, sida 1

DILIGENCE TILL UPSALA sfgår Onsdagar och Lördagar från Tastenhoäa kälare Kl. 9 fm, och ätergår från Gästgifvaresirden i Upsala Tisdagar och Fredagsr samma tid. — Piet priset är nedsatt. RA rEE NER SEKER SAS OMVR VRT äNT TT RASK SEN NET RATTAR TITT SV os STOCKHOLM dd 920 September Dagens utlindska paster medförde tidvinga från Paris af d. 9, från London af d. 11 samt från Hamburg af d. 14 dennes. Frankrike. Journal des Dåebats innehåller en ganska skarp artikel emot Ryssland, i anledning af Ukasen om den Polska nationaldrägtens afskaffande, sägande, att om någonting på jorden är heligt, så är det folkens rätt att behålla sina seder, sitt språk och sin religion,, Tidningen finner i detia förbud allt flera bevis, att, genom konstitutionens upphäfvande år 1832, vägen blifvit banad till alla despotismens ohyggligheier; likväl försäkrar hon, att hon icke önskar något krig, utan endast vill mot dessa våldsamheter uppmana Europas offentliga samvete, samt anmärka en sådan kränkning af moral och rättvisa. När man erinrar så; nämnde blads minisieriella egenskap, förtjevar denna artikel visserligen i hög grad uppmärksamhet. Det är en anmärkningsvärd företeelse, att Franska folklynnet allt mer och mer börjar uppresa sig mot den centralisering af makten, som kejsarregeringen införde och restaurationen troget bibehöll: — Provincialförsamlingarna söka allt mer och mer undandraga sig densamma, i detta fall följande deputeradekammarens exempel, som småningom börjat draga den administrativa makten ur regeringens händer. Departementskonseljerne hafva till och med begynt blanda sig i saker, som egentligen icke tillhöra dem, t. ex, räntenedsättningen, walrättighetens utvidgande o. s. v., och nästan alla ha beslatat sina sessioners offentlighet. Om regeringen uader sådana omständigheter skulle vilja bibehålla sin gunsiling Duval vid hans embete, skulle sådant väcka mycken ond biod. Franska regeringen har för öfrigt, likt många andra regeringar, oftast mera bekymmer än tillfredsställelse af sina gunstlingar. Sådant är åtminstone fallet med General Bugeaud, hvilken ministeren nu tyckes hafva beslutit att öfverlemna åt sitt öde. Revisionsdomsto!en har upphäft krigsrättens dom öfver General B-ossard, och man tror, att regeringen ärnar söka hos förstvämnda instans bemedla haus friväpimande. Sådant sker likväl icke af deltagande j för Brossard, utan af omorg för sig sjelf och sin existens. Ministrarne se nemligen i oppositionsbladens kommentarier öfver de detaljer, som vid denna process kommit i dagen, ett anfall mot dem sjelfva, serdeles mot Hr Molg, hvilken låter Moniteur Parisien förklara, att han icke härigenom ärnar låta tränga sig ur kabinettet. Äfven vilja de gerna hafva trott, att Hr Mold icke lemnat Bugeaud tillåtelse att af Abd-el-Kader emottaga dem s. k. kanstpresenten af 180,080 franes. Märkligt nog är iimedlertid, att det var Brossard sjilf, som be; gärde krigsrästen, icke anande, att den kunde i bli så menlig för honom. Visst är, alt regsrinhå alldeles ieke, velat hafva densamma, Ena artikel i Journal du Commerce klagar bittert öfver dem Franska utrikes handejas hämmande med kolonierna genom sockerlsgen och med främmande stater genom det fioniliga för. . . . oil hållande, hvari regeringen befizaer sig till dem, Den sålunda hämmade omsättningen utgör nemligen, export och import sammsauräknade, med gen, exp i hva kolonierna 110 millioner, med Schweitz, 159, , med Mexico 18 och med Buenos Ayces 41, tillsammans 298 millioner eller nära ena sjettedel af hela Franska bandeln, iSchwveitz. De! fleste af kastonernes representanier vid landtdagen hafva ansett oundgängligen nödigt, att från sina respektive regeringar inberata spejott ära . pa 5 :sN eiella instruktioner i frågan om prins Louis Naipoleon, innan de vågade xkrida till densammas lafgörande. Som detta fordrar någon tid, har onritde . 3 dennes beslutit att för en måPe oh .11 JA s