Aftonbladet – 18 september 1838, sida 2

NORGE. Representantvalen hafva nu öfverallt börjat. Kongsbergs Silfvergrufva lemnade förlidet år 24,699 marker silfver. Som en märkvärdighet bör nämnas, att! bland de större eller mindre stycken gediget silfver, som under de sednare åren anträffats, var år 1834 ett, som vägde ieke mindre än 2400 marker, men som ej kuade i sådant skiek upphemtas, utan måste delas i flera, hvaraf det största vägde 1443 marker. Man klagar från roånga håll öfver den våta och kalla väderleken, som förhindrar bergningen och, i förening med berättelserna om skördens ogyppsamma resultater äfven i andra länder, betydligt uppdrifvit spanmålspriserna, så att för en tunna råg betalas 4 7; Spd., Korn 4, Hafra 2 ?V; och Malt 3 3; Spd. I Bergens stift anser man likväl skörden, i fall den blir väl inbergad, böra stiga öfver medelmåttan. I Storens församling har följande ohyggliga h:ndelse tilldragit sig: En husmans busiru har nemligen mördat alla sina 4 barn, flickor, hvarjaf den yngsta var ett och den älsta 10 år game i mal, med sår, dels af en bila, dels af en täljknif, och slutligen dränkt sig sjelf, AnledninIgen härtill var en öfverdrifven fruktam för dejras framtida utkomst, eller rättare en tungsinthet, som förmått henne onödigtvis grubbla härpå. Hon väckte sin man kl. 4 om rorgonen loch öfvertalte honom att gå ut på arbete. Mellan nämnde tid och kl. 7, då folk ditkom, har hon utfört sin ohyggliga föresats. Postföraren, som skulle trzusporiera posten Ifrån Christiania till Drammen, framkom till Isistnämnade stad den 9 dennes, med tillkännalIgifvande, att han tappat väskan. Lyckligtvis hade deuna hittats af en resande, som förde henne oskadd till ort och siälle. Detta vsr en : så myeket större lyckträff, som hon denna gång innehöll 2,600 Spdr. Postföraren är arresterad, En beryktad tjuf, vid namn Ole Pedersen, sökte för kort tid sedan bryta sig in genom :Jett fönster på en gård i Öjers församling; men som fönstret invändigt var försedt med em lueka, slog försöket felt. Ole Pedersen steg nu upp på taket, för att genombryta det, men hvilket icke eller gick för sig, hvarföre han -Imåste taga vägen genom skorstenspipan. Detta tros hafva skett en Tisdagsafton. Gårdsfolket, som varit frånvarande, förvånades icke litet vid hemkomsten om Söndagen, då de ieke Jallenast funno spåren efter ivbrotts försöken, u-itan äfven sot på golfvet och ett par skor liggande i spiseln. Man fruktade nu, att skåp och kistor kunde vara uppbrutna; men härtill syntes intet tecken. Gårdsägaren undersökte nu .Å skorstenen, men märkte, att han ej, som förut, kunde se dagsljuset genom dexsamma. Han -I kände då med handen uppåt skorstenspipan Toch fick dervid tag i Ole Pedersens ben. Ått draga kroppan ned, var imedlertid icke möjligt, Jutan man måste bryta upp en del af skorstensmuren, då man framdrog den döde tjuven, som af hunger och mattighet aflidit, i tin sjelfvalda fälla, den alltför trånga skorstenspipan. oo Dome ll