Besynnerligt förkållande emeltan Borgenärer och Gäldenärer. Men har ofta anmärkt, att Domst larne med en serdeles mildhet omfatta cessionanter, isy neihet sådana, som miust gjort sig förtjenta af skonsamhet. Närvarande species faicti lemma ieke allensst ett bevis på denna utmärkta välvilja för personer, som svikit menniskors förtroende och bedragit dem på deras egendom, utan äfven å en jemförelsevis lika så stor stränghet emot borgenären. Extra Kammarekrifvaren Berg gjorde lör!. år cescion på ungefar 11,00C Rdr, hvartill han, som nästan enda tillgång uppgat sin andel i hustruns förmögenhet . Na befanns det likväl, att han med henre in, ått ett äktenskaps-förord, som blifvit lsg!igen bevsk.dt, och hvarigenom han afhändt sig all :ndel i hennos förmögenhet och all dispositionsrätt deröfver. I stället för denna uppgifna tillgång, bevakade hustrun sjelf en summa af nära 70060 Rdr Bko, hvilken mannen på mindre än ett års tid uttsgit ur boet och iörskingrat, hvarigenom hans skuld växte till 18 009 Rdr, under det massens fond reducerades nära iniil Noll. Emedan Berg hållit sig unden och ej utan möda kunde tillrättaskaffas, begärde en af borgenärerne, att på sin bekostnad iå hållt honcm bevskad i sitt hus, hvilket äfven skedde. Efter någon tids törlopp inkom Be:g med tegäran af underhåll för sig, hustru, barn och piga å 2 Rår Bko om dagen, hvilket han fordrade at den borgenär, som låtit bevaka honom och derigenom bindrat honom att försörja sig sjelt. RådhusRitten nedsatte väl denna fordran till 36 sk, Bko, mer ålade borgenären att betala den, och då Berg några veckor sednare anmälte sin helsa lida af nödvändigheten att hålla sig inom sitt hus, försatte Rådbushetten honom rent af på fri fot. Betraktar men Konkurs-legers stadganden, så finner men tydligt huru både förnuftsoch lasstridig hela denna procedur är. Nämnde lag föreskrifver nemligen, att gäldenär är skyldig att hålla sig inom sitt hus, intill dess första domen i szken ir tallen, med undantag af de tider, då han å helgedeg bivivistar gudstjensten eller kallas af Rättar per Sysslomännen . . . Först, sedan skriftvexlingen i saken är siutad. kunna borgenärerne tillåta honom vistys ute, men hvilket i alla fall beror på domarens pröfning Om rågon borgenär fordrar ytterligare säkerhet, kn hen på sin bekostnad låta bevaka henom i sitt hus. Nu tilldrog sig allt detta, innan första skriftvexlingen var slutad: Långt ifrån att äga rättighet tt vistas ute, kunda denna rättighet irske ens al dom.ien honom medgifvas, och den t,orgenär, som lät bevaka honom, hade således endast gjort hvad han var behörig till; men icke boröf va OR frihet, som han urdör: denna tid på ir: sets x-Rom ta, Fix sjuklighot är, 6? ASHver män ;