STOCKHOLM 5 September Statstidningen meddelade i går afton de tal och svar, som förefallit vid den uaderdiniga uppvaktningea hos Konungen i anledning af oans Möj:ts återställande från skadan i axeln. Alla voro serdeles nyfikne att se, hvad Hofrättens President, Hr Rosen, kunde hafva att säga. Det ryktbara tryekfrihctsmål, som blifvit afgjordt på den Hindbeckska divisionen af nämnde Hofrätt och hvari Hr Presidenten jemväl deltagit, oci det sätt på hvilket rättvisan blifvit skipad genom det namnkunniga juryvalet inom samma division hafva så mycket bidragit till Hofrätteas eelebritet, att man fullt och fast väntade, ait få se det omnämndt i Hr Presidenteas tal. Denoa väntan uppfylldes likväl icxe, ty Hr Presidenten framställde helt kort och godt en enkel välönskan för Hans Maj:ts forifarande helsa och förklarade Hofrättens tacksamhet mot Försynen för Hans Maj:ts återställande. Hans Maj:t behagade å detta tal svara: Mine Herrar! Jag tackar Eder för Ecert visade deltagande, och emottager Edra önskningar för fäderceslandet och Min person. Vårdare af alla medborgares rätt, dovare, tilsatte att vaka öfver det, sem utgör borsen, så väl för den enstiltes, som för sam hälets rättigheter, — hafven J varit vittnen till våldförandet af lagens helgedom. Jag stadnar här, för att anropa Försynen om .tt inga dylika försök, att stora den allmänna ordningen, måtte hädansiter rubba den enskiltas trihet och vet helas bestånd Bedjom Henne, art rikta alla sinnen till det nyttiga, till det gudiruttiga, till det rätta L3tom oss aldrig förbise, att do framgåagar, som vinnas i krig mot yttre fiender, grundläsga minnosvårdar åt nstionaläran; då deremot te inra sezsrar som måsta köpas med medborgares blod, endast framkalla sorg och tårar. y Jag förnyar med nöje till rikets första åtverdomstol försäkran om Mitt b skyddoch Min k nongsliga nåd och be-ågerhet, En tanka i det ofvanstående, som hvar: och en borde lögga märke till, ar den, mwatt de ninre segrar, som måste köpas med medborgares blod, endast framkalla sorg ech tårarn. Ehuru denna mening icke omedelbart kan anses adresserad till Hofrätten, är den likväl i dessa dagar en betydelsefull och kedrarde