Aftonbladet – 4 september 1838, sida 3

Asta ernder Inde ä . 00 BLANDADE AMNEN,. ,Bajadererne — heter det i ett bref från Paris af d. 13 Aug. — äre hitkomna; en händelse af vigt. Redan har frågan, på hvilken theater de skola uppträda, blitvit ett föremål för allvsrsamma debatter. Men om man icke snart f.;r se de Iudiska sköna, så är fara värdi att man blot en kort tid får glädja sig åt deras å-yo, emedan de ej få vara bortailä gre ön: halft:nnat år, och vi!ja innan vintern hatva besött Londor, Bröässel, Berlin och Wien... Och de goda Parisarne skulle icke häröfver råka i jäsnivg och bestörinin:g Men huru mycket skall icka begärei att 8: dem aftaga, när mn ecar hvilken bizarr idge om skönhet, dessa den Iadiska 50lens barn göra sig. I hvartdera örat hänga ett par sora örontingar; silfversingar äro dragna genom näsborrarna; medle sta delen af pannan är tatuerad. I stället att, såsom våra balletthjeltisror, visa öfre delen af kroppens former nakna, äro dessa hos Bajader. rne betäckta med ogenomträngligt mörkt siden; som ligger i rika veek; blott länderna äro till en del bare, ea lysande gördel omsluter medjar. ötteroa äro; obetäckta och tårna smyekade med ringar. Vi ca pamtaionger af Rörkt siden omslöta benenti Dansen börjar med eo rigciog, under hvilken bänderna först föras till hufvudet och detta sedan sänkes ända ned till fötterva, Men det sällsammaste är att Bajaddrerne i Borstexuz förargade sig öfver de Framsyska dansösernas dansar oeh förklarade dem, för hvad de verkligen äro högst oanstäsdiga. Deras ögon, hvilka en outsäglig eld lågar, och hvilka ecmotståudligt fästa åskås darpmes blickar på dem, äro aldrig rigtade på de omgifvande uten amtingen emot höjden eller på earken, Sjelfves hafva de ieke efter sin ankomst till Peris visat minsta lust att låta se sig offentligt, och ingen dag har gått förbi, på hvilken de vj med största omsorg fullgjort alla sin religions föreskrifter.n samma ämne följande: Vid en af de yttersta punkterna af Pais, i alle des wveuves, hafva dessa prestinnor från Tendivapurams stora pagod trgit sin boning. Deras låga hus med en trädgård, omgifven af en kaprifolii häck, erinrar om Euagalows vid stränderna af Ganges. V.d ändan af trädgården är en löfsal, bvilken aäcn fromma Tille, som utöfvar ett slags religiöst ofverherrskap öfver Bajadererna, förvandlat til en pagod. Man ser här under lummiga grenar sroft arbetade gudabilder. Här tillbedja Bajaitcerce vid den timman, då solen gömmer sig pakom Jensbryggans hvalf. En af Egyptens: ol bränd invalid bevakar dörrarne till det lila näset ech afvåller barn ifrån attlintränga i trädården, Heda st. Jean SAcre icke varit, så uulle deone gamle soldat, i stället att bevaka. lindostan på de Elyseiska filten, måhända hafa stått på vakt vid pertarne till den stora paoden i Ghazipur. Bajaderernes ballett består f fem dansöser och, treone musikanter. Cymtaler, en rö flöjt och en lingaktig trumma, på vilken slås medi fingrarne, utgöra h.la den nåot eotoniga musiken. B:lettens förestånderska r Triille, teu äldsta. af.Bajadererne, derjemte den mest religiösa. och. meat bildade. Hon är nysg