Aftonbladet – 4 september 1838, sida 2

VN 0 HBA HI VAHIVY9, AVALFALLAUES äl rsktförstärkningen ofvannämnde afton. Kl. 4 qvart till 10 utgingo 2:e patrulier; den ena, vestående af 9 man, anfördes af undertecknad ; den ndra, 8 man stark, kommenderades af Qvartermätaren Möllerop. .. Patrulleringen förrättades å Skeppsbron, Jerstorget, Osteroch Westerlånggatorna, hvarforutan:Qvarternästaren Möllerop marscherade mod sin p.truil Stora Nygatan fram 2:e gånger. Vid min ankomst till Skeppsbron, kl. en qvart till (0, förmärktes väl på några ställen mindra foiksamlingar, men hvilka genast vid pattrullens a koms skingrade sig. 1 Pankogrärden möttes patrullen af en större folksamling, hvilken med hvarjehandi oqvädinsord öfverföll patrullen och icka skingrades vid dess ankomst, hvarföre jag föranläts att i denma sränd göra marsch-mersch hvarunder äfven åtskilliga hugg utdelades. Framkommen till Jerntorget, hvarest hurrningar, hvisslirgsr samt stonkastning ägde rum, gjorde jag marsch-marsch öfver torget; men afsakt:de farten vid 1:a huset vid Westerlånggstan, och marschorade i traf till 1:a gränden, som går red åt Kornhamn, hvaröfver vägen togs upp till Jerntorget, der fult samlingar åter skockat sig, hvilka fortforo med stenkestning samt hvisslingar oeh oqvädinsords utdslande. Så väl under patrulleringen å Jerntorget, som å Westeroch Österlånggatorna, träffades flere karlar och hästar sf ste.ar A Österlånggatan slungades en sten å vundertecknads kaskkulle, hvilken sten kastades från ett tak, hvarå 4 å 5 personer från Benickebrinken uppklättrat. En at de å taket varande I ersonerna lärer at polisbetjeningen blifvit arresterad, men de andra undkommo fverallt, hvsrest patrulen frammarscherade, anfölls den med grofva och högpljudt uttalade oqvädinserd, och på flera ställen vid Österoch -Wosterlånggatorna samt vid Jeratorget gjordes försök att dels fatta i hetslen, dels att afkasta dragonerne. En sjöman, klädd uti blå jacka. fattedo uti undertecknads högra ben, för att få mig ur sadeln, men det lyckades endsst honom att tösryeka porren, då jag gaf honom ett hugg, så att han för1..rade sin hatt, hvarefter han genast nedsprang i en at smågränderna. Som portarna voro till da flesta husen öppna. så begålvo sig folksamlingarna vid patrullen: snkomst in uti husen och tillslöta portarna; men så snart pat ullen passerat förbi, utrusade folket, samt förnyade sterkastningen, cch hvisslingar hördes, Vid Westerlånggatan möttes patrullen af 4 å 5 välklädda personer, hvilka med käppar ch paraplyer öfverföllo de i sista afmarschen ridande dragoner: vid detta tillfälle hördes gälla hrisslingar och genast drog folket sig ner i de smala gränderna, uti nvilka några man 2f patrullen sökte att fasttaga dem, som sålunda gjorde oljud; en person blef nu arresterad och afsänd med bevakning till högvaktea. Efter att hafva kommit längre fram på Westerlånggatan, närmare Storkyrkobrinken, hördes åter gälla hvisslingar från 2:e håll, och på ropen hiråt,, som flera gånger förnyades, nedstrimm:de en märgd personer i de, smala gränderna nedåt S:ora Nygstan; vid Storkyrkobrinken blef en man af patrullen anfallen samt med grofva skällsord öfverhopsd af några välklädda personer; sabelhugg utdelades vid detta ti!tfälle endast af den anfallne. Å Stad.smedjegatan ägde äfven, liksom å de förr nämnde gatorna, stenkastning rum, samt hvisslingar och stojande, Tivad jag för öfrigt under patrulleringen enmäirkte, var. att vid de ti:lfällen hvisslingar ägde rum, samlades en mängd folt till dessa ställen, hvilken folksamling till en stor del utgjordes af välklädda, mersndels med cigarrer försedde personer. Till Sådermealm var ingen patrull afsänd förr än kl. half 4 på natten, endast 4 särskilta ordonnanser afsändss hvar för sig på olika tider med ordres, Ledugårdsgärdet den 1 September 1838. . R. von Prinizencreutz, Löjtnant. Rappvort. Sedan jag af Hr Löjtnant von Printzencreutz erhållit ördres att verkställa patrullering tiil Jerntorget och Skeppsbron, för att skingra de gderstides befintliga folksamlingar, begaf jag mig åstad, åtföljd -f åtta man dragoner, tagande vägen öfver Storkyrkohrinken, Ridd:rhwstorget, Stora Nygatan och Kornhamn till Jerntorget. På Stora Nygatan var en större folisamling; men ssm iatet oljud af densamma föratvades, fann jag mig ej befogad itt vidtaga några ailvarsammare medel till dess skingrande, utan fortsatte marschen, Vid min ankomst till Jerntorget befanns detsamma alldeles uppfylldt af menniskot, som medelst hurrande och hvisslande gålvo sitt o5ynne tillkänna. Jag gjorde genast halt, red ensam frem till de församlade och nmodade dem i höfliga ordalag att skingra sig, samt förklarade tillikz, att jag i annat fall bade ordres att genom skarpare medel göra mig åtlydd. Uppå denna min tillsägelse följde intet svar, utan stojet forfor ech folkmängden vixte med hvarje ögonblick. Ännu en gång förnyade jag dock min uppmaning, men erhöll endast h-talser och da gröfsta skällsord till svar. Då slutligen många personer, till det mesta sjömän, sprungo emot mig, grepo 1 mina tyglar cch hotsde att anfalla så väl mig, sOm mitt marskap, med de jånga påkar, hvarmed de vote be väpnade, under utrop af: vi skola krossa de helfvetes bondhundarna, ned med de svarta djeflarna! fann jag mig föramlåten att kommendera marschmarsch, som genast verkstälides snedt öfver torgets hvarvid många blefvo öfverriicna och flera sabelhvg8 utdelade, Anländ till Österlånggatan, saktade ja8 utaf; men, som jag saknade tvenne af mitt manskap och fruktade att möjligtvis, i anseenda till den shastiga farten, någon: kullridring ägt rum, återvände jag til Jerntorget, der jag genast upptäckte dem Jag tl Lada d ocma håägtar FAL fo Anda sir amat