Aftonbladet – 4 september 1838, sida 1

Direktionen. ASTANA ALINE PRO UTRIKES. Frankrike. Korrespondensunderrättelser från Lybeck a d. 30 Aug. innehålla, att tidbiog i enskild väg ditkommit från Paris, att hertiginnan af Orleans d. 24 blifvit förlöst med en prins. Den sednare noten af hertigen af Moutebello till Schweitziska federalstyrelsen, rörande prins Louis Napoleons affår; hvarom vi nämnde i gårdagsbladet, skall hafva varit åffattad i en vida! mera hotande ton än den föra. I ett samtal med lavdtdagens president hade hertigen meddelat honom de törnyade instruktioner, han er5 hållit af grefve Mole, och i hvilka han anbefalldes att hegära sina pass, i fall Schweitziska federalstyrelser icke ovilkorligt och genast gick in på prins Louis Nepoleons förvisaude ur landet. Hertigen hade vidåre gjort presidenten uppmärksam på de stora faror, för hvilka edsförbundet skulle blottställa sig, om det icke genast uppfyilde Frankrikes önskningir. Presideutön svarade hertigen Helt lugnt, att Schweitz ganska väl visste hvad det borde göra eller icke göra under npärvarsnde oriståndigheter; man ötiskade icke bryta med Frankrike, men Sch weiz skulle saldrig fortedra sig att gå in på koneessioner, hvilka -på en gång vorö forbärmande for dess sjelfständigbet och värdighet samt kränkte dess rättigheter och lagar: Republis kens! valspråk: vore: Gör din pligt, hända hvad som vill, Detta värdiga och -högsinta svar skall ieke litet hafva förvånat Hr Moutebello. Rustningarne i Toulon, Brest ochCh rbotirg påskyndas genom telegrafdepescher, och minga permitterade -sjöofficerare ibkalläs till sins stas tioner. -— Prinsen af Joinville hade .tgått till Brest; för att taga befälet på korveuen lä Creolexv och ibegifva sig till Mexikanska kusten, för att förstärka blockad-eskadern. Flera freö gatter hade: fått samma hestämmelse. I Montevidee ville man, i slutev at Juoi, veta, attregeringen i Buenos Ayres beslutit förklara Frankrike årig, Presidenten! Rosas of ganiseråde en flotilj. Hamnen i Montevideg låg d. 22 Juni full af fartyg, hvilka blitvit tillk bakavisade från Buenos Ayres af Fransyakå blockadeskadern General. Evans befann sig i Frankrike, på vägen till Spanien, der han åter lärer ämnå uppträda. ver Toulon -hade åter ett rykte kommit till Paris, att Abd el Kader stopat i en batalj; som :han si förlorat emot beherskarex af. Am Maibe: En kula skulle hafva tr:ffat honom i bröstet. Enstor del af hans arme påstods häåfvasomkommit af törst i öknen, och då underrättelsen om dessa olyckor huurit till deå armå, som stod vid gränsen af öknen, under auforande af en bland Abd el Kaders förnims ste chefer, El Barravi, hade denna här skingrats och lupit sin: kos, Den bekante vetenskapsmannen Friberre von Humboldt hade ankommit vill Paris, såsom man : trodde i något politiskt arende. Han har vid flera före, ående tillfällen varit et slags sändebud emellan Ludvig Filip och Fredrik Wilhelm. i England. Ryktet om uppbringandeaf Enogtiska skoner4en ,Cruise. af! Ryska krigsskepp, utän:ör Cirkassiska kusten, mo:säges i ndningen Herald, som har korrespondens uoderräne ser från Kunstantinopel af dc. 31 Juli. Deta fartyg skulle, euvligt dessa undeurratielser, någa dagar förut. hafva legat i T apezunts hamn, utev :tt hafvh varit ute för några Ryssar I Liverpool höils !v. 18 Aus. ett sivst möte af de köpmän och skeppsredrre, hvilka äro interesse.ade i handeln på Rio de la Pluaa, De beslito att öfverlerona ea memoir til Lord P.lmerston. i hvriken de ämnade utveckla huru mycken skada Frarsyska blockaden af Buenos Ayres förorsakade Eogelska h:ndelv, och bedja regeringen söka bemedla der goda förståndets återställande emeilan Frankrike och Buenos Ayres. I Assuradörerna på Loyds ville ieke försäkra Fravsyska fartyg destinerade till. Nordamerika, emedan de befara att Mexico utrusiat kapare; j Engelska trupperna i Ostindien förstärkas.