42an at aigardea, jemte den om dess rattvisa, hade i allra första rummet bordt tillvinna sig de yttrandes uppmirksamhet och af dem blifva besvarad; och i fall provinssfäderoa fått yttra sig, är det också icke tänkbart, att regeringen skulle blifvit i saknad af alla väsendiliga upp lysningar i sak och, så att säga, nödgats i luften eller osedt afgöra frågan. Ty om dessa städer, som få emottaga de ifrån Stockholm, Götheborg, Norrköping och QCariskrona niflyttande judkolonierne, kommit i tillfälle att utlåta sig till regeringen, så är det ganska säkert, att de ej skulle åsidosatt att utveckla verkninIgarae både för det hela och dem sjelfva af deana koloniserivg och spridningen äfvea till småstäderne och byarne, utaf Judarne med åeras rö:else och industri. . Hade detta skett eller, rät:are sagdt, bade Hr Skosman medgifvit, att det fått ske, så har maa ock mer än! mycken an!ednivg till den förmodan, at i trots af H: Skogmarns och Kommerskollogii nitiska fö-espråk för Judarae och oskiadt Br Skogman: nställningar och förhållanden, Mill H. E. grefve Brahe, regeringen, vid betrakiandet af waflan, skulle hafva tvekat ait bifalla åtgärden. Utaf den nu enmärkta omstänsighetena i formen, hvilken haft ull föji, att på dena offtciel!a vägen sjelfva saken blifvit så otillräckligt upplyst, ledes författaren naturligen till betraktande äfven at denna, Ibland tidniogarze är dit egeatligen endast Spegeln, som upptagit deana sistnämada sida af ämnet, under det de andra mera sysselsatt sig med formen; men Sp-gelns artikel, också nästen hel och håilea meddelad af Atorbiadet, ehuru den, efter förfatiarens öfvertygalse, lika sann! som djupt uppdragit bufvudsyopuankten för åtgärdens bedömande, bar likväl blott; i dess högsta allmänhet framställt och ej nog i detuljerne utrecklat denna syopunkt. För I Staten fianes icke i ea Hatt abstrakt rätt något rättesnöre; hvad som stå: i uppenbar strid med I Statens val och det allmännas nytia, eller, med andra ord, med alla det gifna samhällets poIsitiva iatressea, så väl moraliska som ekonomiska, är ej för den rätt. Så vida är det ock riktigt af Spegelu, alt icke hafva skiljt emellan -lrädt och nyjitigt — emellan ultile och honestum —; ty i sjelfva verket och i väsendet! Järo de oskijaktigt förenade. Vid tillämpningen Ju det speciella och 1 deta!jerna är det likväl ;lofia nödigt, för eti äm:es fuilsändiga upplys-! (ning, att serskildt betrakta det från både rätts-j Joch ayttighetssynpunkten: och så anser förfat Itaren äfsea den så kallade emancipationea, el-; Iller egeniligare Juda:nes tillåtna utflyttnisg och Ispridaiog i riket, böra behandlas. För att. till en början ytira oss om det räta i sar: ; ken, så tror författaren, alt denna åtgärd är lingenling mindre än rättvis. Judame äro! insläppie i riket geaom ea usdantagslag, och -jde kunna i följd deraf icke lagligen yrka nåIgen aunan ritt här i riket, än aen, som denna , Exceptionella författning medgifvit dem. I stöd Jaf blotia billigheten falier det sig också ice -Jlätt för derma at fordra en större rätt; ty om Iman går tillbaka till 1779 och 1782 årens för I handiingar och de förutsättningar, under hyil;Jka Juisrne i riket af ständer och regering iaI släpptes och fiago lof att i tre städer bosätta I sig, så erar man, at! dessa förutsättningar blif-jvit uaf dem ingenting miadre än uppfylide Föru!sättningarae voro nemligen, att de genom i JIsioa kapitaler och ena gagnrande verksamhet i skulie upparbeta rikeis handel och fabriksindu-; Istri. Men hvilka handelsgrenar är det, som, I Judarae allt sedermera egeniligen omfattat? Jo, Vimporthandeln i lagig och olaglig våg; knappt -J nämnes någon enda Jule, som varit exportör; Joch framfor allt importen af utländstt kram, f samt lyxoch öfverflödsartiklar, hyarmed de i jde sedoare åren snart sagdt öfversvimmat riIket; ech att lurendrejeriet på intet vis for dem varit ett främmande yrke, är åtminsione ell;I mäana omdömet. Dea indust:igren, som Ju darne i öfrigt berömmas att hafva bragt riktig i flor uti de städer der de fåu etablera sig,! -Jär procentenet, och att detta omdöme ej måtie vara allde!es orättvist, vianer Syrka deraf, au i! , faida de städer, likasom på landsbygden, der de icke fått etzblera sig, procenteriet är, åtminstone i stort, i det aldranärmesie okändt. Nå