I Marseille har pyhgen en stöld blifvit begången, som i anseende till tjufvarnas djersh it och fintlighet väekt allmän uppssärksamhet, Ea andlig, vid namn Labattut, boende vid rue de Manosque, gjorde en resa på några dagar till Aix, och qvarlemnade sin hushåilerska jemte en ung flicka att vakta huset. Två dagar efter havs bortresa erhöillo dessa ett besök af trenne personer, hyaraf den ena under sin rock bar ett trefärgadt skärp, det han visade för hushållerskan, med den underrättelse, att hennes herre aftonen förut döttaf en slagattack, och att han nu infunnit sig, assisterad af en fredsdomare och en notarie för att iaveatera och försegla den aflidaes möbler och papper. Förskräckta öfver deana oväatade nyhet, öppnade de begge qvinnorna alla dörrar i huset för de tre okände, och sedan desse inventerat de större möblerna, begärde de smånycklarna. I ea ehiffoxier fusno de omkring 1500 francs samt en mängd siliverpjeser, hvilket allt de, efter bruket, ville öfverlemna i hushillerskans vård. Denna visade dervid någon fruktan, hvilkea de skyndade sig att skingra, genom att lemna henne ett litet qvittens på stämpladt papper, uppå alla penningar, guld, silfver, ädla stenar oeh öfriga husets dyrbarheter, dem fredsdomaren skulle tagai sitt förvar, emedan det icke var försigtigt at; lemna dylika saker uader blotta sigillets vård. Derpå afslutade de trenne induastririddarne inveateringen, togo farväl af hushållerskan, uppdrogo åt henne tillsynen öfver förseglingen, samt lemnade henne något penningar för hushållet tills arfvingarnes eller rättsinnehafvarnes ankomst. Man föreställe sig de arma qvinnornas förundran, då tvenne dagar derefter deras herre i högönsklig välmåga amlände, sedan de förut i hela qvarteret utspridt hans död. Men fruktade mu icke längre att bryta de falska sigillen för att underrätta sig om vidden afstölden. Polisen läter likväl kommit brottslingarne på spårep.