MRUPTAlTANUNUHTEE, SP UP PA 9 AD, huset, som är sjelfva Rådbuset i staden. Någonticg i samma stil har nu hos oss förefallit, ej i komedien, utan i verkligheten, doek med den skilnad, att säljaren, som råkat misstiga sig om sin äganderätt till den fastighet han afyttrat, visserligen lärer ieke gjort det på spekulatioa eller för att narra köparen, emedan det är en ganska ärbar och aktningsvärd auktoritet, eller nemligen sjelfva Stockholms stads rätselkommission. Sakens sammanhang är remligen i korthet följande: Genom kontrakt af den 15 Oktober 1834, hade Drätselkommissiosen till en Kammarskrifvare Fimberg upplåtit rättigheten, att icke alienast å en honom tillhörig, å Ladugårdslandet belägen, egendom, bearbeta en derstädes upptäckt blyglans-anledning, utan äfven för sådant ändamål åt honom afstått en sträcka af 215 alnar i söder och 242 i öster af stadens derintill belägna egendom, mot vilkor, att staden skulle erhålla tiondedelen i den afkastning af all metall oeh all acnan egendom af värde, som från grufvan upphemtades. Till följe af dena kontrakt, lät Hr Himberg inhägna dem honom sålunda tillfallna nya ägolott. Till sin förvåning erfor han imedlertid, att han af Drätsel-kommissionen tillvunnit sig en besittningsrätt, hvarom denae icke ägde att disponera. En Vacker dag finner han nemligen sitt stängsel-arbete nredrifvet, och då han e2nställer forskningar efter gerningsmannen, får han veta, att denne var hans granne, Tobaksplamtören Berggrens enka. Han instämmer nu henne till KämnersRätten, med yrkande om laga ansvar; men till hans förvåning företer hon dokumenter, som fullkomligen bestyrka, att den tomt, hvarom Hr Himberg och Drätsel-kommissionen köpslagat, år 1817 tillfalbt hennes aflidne man genom testamente af dess: då varande ägare, samt efter mannens död öfvergått på henpe, och således var hennes lagfångua egendom. Hon. bade derföre ej annat gjort, än begagnat sin naturliga rätt, att från sitt område afligsna en obehörig inkräktare. Det klokaste hade måhända nu varit, att Drätselkommissionen, sedan den iasett sitt misstag, sökt förlika 8aken och mot någon billig ersättäing ned:ystat alltsammans. Sådant har likväl icke inträffat, utan målet har spunnit ut sig till en räitegång, -hrilken, i fall allt vill gå, som sig bör, instanserna igez2om, med iakttagande af alla formaliteter, kan frodas och blomstra ännu i flera år. Först genomgick man nemligen i behörig ordning alla domstolarne, för att genom den högsfas utslag bli öfvertygad om, att laglige ägare af en egendom ieke kuade tvingas att, mot sin wilja, lita en annan deraf bemäktiga sig någoa del. Sedan detta grannlaga tvisteäröne var genomföråt, börjades i år, å Hr Himbergs sida emot Exkan Berggren, en ny sästegång om ersättning för det hon icke velat tåla det olofhga intrånget. I denna sak hafva domstolarne förkiarat, att hon hade rätt. Hr Himberg har äfven vändt sig mot Drätsel-kommissionen ora evsätning af denna, i händelse det skulle utrönas, alt Enkan verkligen haft rätt, hvarom Hr Himberg äsnu icke ansåg sig öfvertygad genom alla instansernas sammanstämmande utslag. Åfven Enokan Berggren har, å sin sida, instämt Drätsel kommissionen, med yrkande om ersättning för den förlust och det obehag, som hon alldeles oförskyldt måst vidkännas. Hvad som i deita mil synes anmärkningsvärdt är, att sedan Drätsel-kommissionen och Hr Himberg, genom laga kraftvunnet Utslag, blifvit förvissade om, att Enkan Berggren var rätter gare till den ifrågavarande egendomes, forifor likväl ej allenast Hr Himberg med stessprängning inom densamma, åberopande sitt konirskt med D:äts:l-kommissionen, hvilket icke ens någonsin blifvit Enkzn kommuniceradt, på sätt Utmålsförfattninogen bjuder, utin Kommissionen, till hvilken Enkan vände, sig med begäran, att blifva åter insatt i cqrald besittLing af sin tillhörighet, förklarade äfven, genom U:slag den 6 December 1837, att något afseende ej kunde fästas vid denna begäran, utan -ait hon ägde å ort och ställe, som vederbör, utföra sin talan, Med skäl säger då hennes ombud, i sin stämrings-ansökning, att lagen är förnärmad och äganderätten kränkt af en stadens egen auktoritet, som närmast vore förpligtad att vårda och skydda henne. Nu har imedlertid Kommissioners ombud gjort invändning oo 4 tee sö Jange Öetrna Wes Lo Desas LA