Aftonbladet – 28 augusti 1838, sida 1

U IOLAGND, Schweitz. Deltagandet för prins Louis Napoleon visar sig på flera sätt i denna republik. Tvenne församlingar i kanton Zärich hafva beslutit att erbjuda prinsen medborgare-rätt, cch det är föga troligt, att Fransyska regeringen får sin vilis fram i frågan om hans förvisande ur landet, Annu hade icke stora rådet i Thurgau varit samladt till öfverläggning i detta ämne, men troddes skola sammanträda d. 20. En berättelse i ett: Pariserblad, att prinsen skulle af egen drift vilja lemna Schweitz, för att ej gifva anledning till kollision mellan republiken och Frankrike, förefaller föga trolig, och iimmar sig icke särdeles väl med hans karakter. I landtdagens sessioner har varit fråga om en deputation till Milano, för att komplimentera Kejsar Ferdinånd vid hans kröning. I börs jan ville landtdagen icke gå in härpå, och kantonerne Graubändter och Tessin beslöto då att, såsom gränuar, skicka deputationer för egen räkving. Detta fon mån dock vara mindre passande, och återkom till frågan om en deputation å hela landets vägnar. Med 15 Y, röster beslöt landtdagen nu en dylik Zeputation, hvars amtal och personal kommer sit bestämmas af federslstyrelseh i Luzerp. Somliga uttyda detta steg såsom en demo-stration emot Frankrike; man ville genom ett närmande till Österrike förbereda åfslaget på begärin om prins Louis förvisning från SchWeits. Det är doek troligt, att landtdågen beslutit deputationen lika mycket för att ej, genom tvenne cnskildta kantotsdeputationers uppträdande, offentligen visa söndringen och oenigheten inom Edsförbundet, Tyskland. En af Konuog Ernsts kreatur, Hof:ådet von Klenze, hvilken oblygast bland allx forfäktat absolttismens sak på den numera upplösta landtdagen, hade åf sin herre och möstare fått befailning att skrifva denda ländtdags historia. När han framlade manuskriptet för inrikesministern till censur, befanns det så fullspiekact med anfall och :personaliteier , emot! oppositionen , att ministern fann. sig föranlåten vägra dess tryckning. Man kan föreställa sig hvilket snyggt verk det måtte :hafya varit, då mirisieren till och med skämdes att låta det komma i dagsljuset! Förmodligen vänder sig Klercze direkte till honungen, som utan tvifvel tager det opus, han bes.ällt, i sitt höga skydd och iåter besörja dess publiceraude. En mycket omtvistad fråga, huruvida Komurg Ernst, såsom agnat, vägrat sitt samtycke till de lagstadganden rörande det kuvgliga huset, hvilka under namn af huslagen innefattas i 1833 års konstitution, och på hvilket påstådda vägrande han bafvudsakligen stödt sig vid konstitutionens öfverändakastande, denna fråga synes numera vara afgjord. Den från Göttingen förviste professor Dablmann -har i ett bref till geheimekabiaettsrådet Falcke förklarat, att kabinettsministrarne, som voro i tjenst 1833, skrifdigen un derrä:tat honom (Dablmanr), att nde fuilmyndi2e agnaterne allesammå.. bifallit huslagen.n Bland dessa agnoater var vaturhgivis äfvev cåvarande hertigen af Cumberland inbegripeu, och då man ieke gerna ken ant2ga möjligheten deraf, att 1833 års ministrar, som Yoro a lmänt aktade män, officielt tillåtit sig ea uppenbar osunniog, så blifver det dervid, att Konung Ernst verkligen lemnat-sitt bifall till en akt, som han sedermera funnit för godt att desavonera. I anledning af Kejsar Nicolai väntade besök i Carlsrube, hade den mest skärpta uppsigt blifvit anbefalld på alla resande från Fraukrike, att icgen Pulack måtte smyga sig ini Baden under Kejsarens vistande der. Fransyska autoriteterra vid gränsen skola också från Paris fått befallning, att icke lemna någon Polack pass stt kamma äftar Plan