VS MDIOTLESERTERERA Arean SAT Jen HAVAaR Iv2TaR UP framtiden hindra. Fransyska eskadern utanför Tunis förstärkes imedlertid, och man tycker sig hos regeringen märka ett bemödande, att upplyfta Frankrike till rangen af en betydande sjömakt, hvilket förtjenar så mycket mer uppmärksamhet som det sker i en tidpunkt, då Engelsmännen klaga öfver, att man låter deras sjöväsende förfalla. De fasta platserna och citadellerna på Frankrikes norra gräns — de skola vara 28 till antalet — iordningsättas och garnisonerna derstädes förstärkas, hvilket gjort något uppse-l ende. Den Cbhaltaska historien fertfar ännu att! vara ett allmänt samtalsämne, isyanerhet som han sjelf skall hafva blifvit flyttad från fängelset till en enskild sjukanstalt, hvilket röjde mycken mildhet å regeringens sida för bedragaren. Messager erinrar likväl, att om man skulle gå tillväga med honom, som med en vanlig förbrytare af detta slag, så skulle många saker komma i dagen, hvilka diplomatiska konsderationer fordra, att de böra hållas hereliga. Spanien. Eovligt underrättelser från Madrid af den 9 dennes, var konseljen ännu i bekymmer för Esparteros skuld, hvilken fortfor i sitt beslut att nedlägga befälet om icke kabinettet förändrades, eller åtminstone modificeerades. Han ansåg det stå under den snikne och ränkfulle Grefve Torenos inflytelse och beskyllde det för, att med afsigt hafva låtit armåen i flera månader lida den största brist. Ministrarne hade varit långt äfver midnatten samlade till rådplägning, och Grefve Ofalia hade haft konferenser med drottningen; men man visste icke hvad beslut blifvit fattadt. Från gränsen berättas, att general Jsureguy i St. Jean de Luz haft en lång rådplägning med Fransyske generalerne Harispe och Nogues, samt ännu en annan person som ej nämnes, dock utan att man kände resultaterna. Man trodde doek, att Jauregay skulle anföra Muaagorris trupper, cch skulle begagna Esparteros anfall på Estella, för att bryta in i Spanien. — I Andalusien fruktade man oroligheter af demokraterne, hvaremot provinsens general-kapten sökte vidtaga anstalter. Belgien. Hertigen af Wellington väntades den 17 Augusti till Lättich från England. Tyskland. Under Kejsar Nicolai vistande i Töplitz, hade han samlat kring sig en stor del af sin diplomati, hvaribland märktes de Ryska ministrarne vid Preussiska, Österrikiska, Fransyska, Svenska och Sachsiska hofven. Det är troligt att de långa konferenserne med Metternich, plägade sedan alla dessa diplomater lemna muntliga underrättelser om vställningar och förhållanden, vid de hof, der hvar och en af dem är ackrediterad, ej komma att blifva utan betydligt inflytande på den närmaste framtiden. I Preussen stiga spannmålspriserna betydligt, sedan det äfven derstädes ihållande regnvädret gjort stor skada på rågoch hveteskörden. Bagarne i Berlin skola bafva ingått med en petition till konungen och begärt förbud emot utförsel af spannmål, emedan de i ann:t fall fruktade, att ej kunna förse hufvudstaden med bröd. Till Frankfurt hade trovärdiga underrättelser ankommit från Haag, att Konung Wilhelm, efter en kurirs ankomst från Töplitz, visade mera håg till eftergifvenhet i Belgiska frågan än förut, och gifvit sina ministrar i London befallning att låta en del af Hollands anspråk i statsskuldsfrågan emot Belgien föe!la. Tyska förbundsförsamlingen skall hafva förklarat sig kompetent att upptaga klagomålen från Hannover öfver konstitutionens upphäfvande. Kejsar Ferdinand har på resan till Italien ankommit till Inspruck och der blifvit af Tyrolska ständerna med vanliga ceremonier hyllad. Ryske thronföljaren har passerat Minchen och begifvit sig till sina föröldrar i Kreuih. Turkiet. En del af Turkiska flottan hade i slutet af Juli kastat ankar vid Mitylene. Alls detacherade krigsfartyg hade fått befallning stöta till flottan. Kapudan Pascha var ännu icke sjelf ankommen. ach det sades att han fått befall