Aftonbladet – 23 augusti 1838, sida 2

triotism från Polska krigew m. fl. Se här några utdrag ifrån dessa kapitel: 3 6. Hvem som icke håller Polens delning för det rättmätigaste och heligaste, som läran om folkrätt har att uppvisa, dömes, att utantill läsa en årgång af Sv. Minerva och att derpå improvisera passande variationer. 46. Den som anser en laglig konstitution för ändamålsemligare och fördelaktigare, än kabinettsjustice och monarkiska vilkor, måste till straf för denna löjliga villfarelse genomläsa Dagbladet för 10 år, utan att dervid svettas, skratta eller jäspa. 10 f. Den som icke anser det högsta möjliga antal stående armåer i staten säsom den lyckligaste inrättning för folket och en parad för den vigtigasie deruti, måste till straff i lifstiden gå med snörlif, för att genom sparsamt inandande erhålla sannt patriotiska känslor: 12 S. Den som icke genast för redbart mynt köper eller för godt emottager de vackra papperspenningarne, skall varda misstöinkt för upprorisk sinnesstämning, och får imedlertid aldrig till annat behof begagna sig af det mjuka papperet. 18 Y. Hvilken som vågar påstå: att undersåtaren endast kan dömas efter lagliga grunder och icke efter ställningar och förhållanden, förklaras för minare vetande. Bland examensfrågornav : 3) Hvilket är bäsia medlet, att försvåra undersåtarens tillträde till regenten? 6) Hur kan man göra alla sanna, verkliga patrioter misstänkta för reganten? 7) Hur bär man sig åt, att på bästa vis tillställa rebellioner och tillkonstlade upplopp, för att derigenom skenbart göra sig eumbärlig för regenten ? 8) Hvilket är bästa sättet att ställa sig, när man i hemlighet vill handla i främmande hofs intresse och likväl inför sin egen regent spela atriot ? 15) Efter hvilka reglor förfar man, då man blifvit tvungen att gifva folket en rep:esentativ författning, men vill gifva den på ett så slipadt sätt, att den till slut försvinner som snömos? 22) På hvilket hemligt sätt beteeknar man i pass personer, nvilka stå i rop för frisinthet? 26) Hvilka sätt fionas, att åter skickligt under ett annat namn införa skatter, som man frikänt folket från? 28) Huru söker man skenbart att spara i små saker, för att i stället lättsinnigt förslösa tusentals i stort och derigenom inbilla folket, att man samvetsgrant förvaltar Statens medel? 2) Hvilka personer måste man företrädesvis visa undergifvenhet, och huru många gånger i veckan fråga efter deras helsa, matsmältning, öppning 0. S. V., 0. S. V., för att gälla såsom en väl uppfostrad ung man? Bland ,trosartiklar ur legitimitetens konditorin: 4, Till de mest absurda galenskaper, nutiden och hennes liberala träsvärdshjeliar upphittat, hör också den gudomligheten förnedrande fordran: att suveränen i ett land skall, likasom den sämsta pöbeln, den ringaste bonde och borgare, stå under lagen. — Allt stort, verlden ända tills nu alstrat, her endast kunnat uppkemma genom oinskränkt suveränitet, ty friheten att handla är första vilkoret för hvarje stor gerning. Gud den allsmägtige regerar verlden fullkomligt suveränt. — Ur kap. 6 kosmopolitiskt allehandav: oxå Så länge regeringar icke lära sig inse, att, blott när de sjelfva handhafva allt med redlighet och förstånd, äfven gäckeriet och sa tiren förlora sina vapen bland folket, så länge kan detta sednare, i trots af alla förbud, all polis, aldrig undertryckas; ty, lättare än den slugaste advokat, förmår gäckeriet att kringgå hvarje lag, som ej är grundad på förnuft. 4. Ju mindre ädel tiden börjar blifva, desto mera adlar man, desto flera ordnar utdelas, — Äfven vår tid kan uppvisa dylika fabriksvaror i massa, och det felar aldrig, att man ju icke åt statens lydiga barn skänker dylika julkusar än af greflig, än af friherrlig deg, — Dock finnes ingenting löjligare, än när bare vilja brösta sig i sina urfäders broderade rockar. — Stormfoglarna utgöra mera ett; sammanhänsande helt och föreställas författaedle af en Häst