Aftonbladet – 22 augusti 1838, sida 2

rke. Härunder sysselsatte hen sig likväl myeet med studier och efierlemnace vid sin död stlidet år frukterna deraf uti åtskilliga uppsater, hvaraf en del blifvit utgifaa i den samiingy om bär ofvanstående titel. Man bör väl icke i frih, Raabs arbeie sika ågot belt, i alla nyanser utveckladt socialt eler filosofiskt system, och deriill ger också titeln nga anspråk, äfvensom tiden och händelserna i in fortgång sedermera framfödt åtskilliga nya ller mera utveeklade begrepp i nationalekononien och sambhällsläran, hvilka man icke kan foriraait här få se upptagna, men imedlertid finner van öfverallt ljusa och sjelfständiga idger, samt darhet i framställningssattet, och hans åsigter iro med fulikomlig konseqvens baserade på den ;rfarenhet, vi ännu för tio år sedanägde om våra tatsinrättningars inverkan på det offentliga lifret. Vi skulle snarast vilja ställa honom såsom författare och statsman i bredd med de numea jemväl aflidne patrioterne Stael v. Zolsteina och Schul.zenheim, af hvilka frih. Raab liknat den sednare uti den förkärlek och den sakkännedom, hvarmed han behandlat financiella ämnen, och icke synes eftergifva den förre uti nit och värma för konstitutionens helgd och utveklingen af en verkligt medborgerlig anda. Då läsaren utan tvifvel heldst gör bekantskap med författaren utur hans egaa skrifter, välja vi, för att gifva ett prof på hans tankeging och framstillningssätt, ett utdrag af det sista stycket i boken, kalladt Politiska aforismer, hvilket väl egnar sig dertill genom sin form och dessutom mnehåller åtskilliga påminne!ser, som hafva en sådan tillämplighet för tillfället, som om e voro skiifna i dessa dagar. Wi torde likväl ännu en gång återkomma till en revy af arbetets öfrige delar. Det ifrågavarande utdraget lyder som följer: Med vår konstitution tyckes definitionen på frihet vara den, att: utan rättighe: att lägga hinder i vägen för styrelsens åtgärder, äga den rätvghet, att obegränsad af tid eller rum, genom folkets fullmäktige (ombudsmän) till ansvar framhålla de felande myndigheterna. — Som borgen för denna frihets varaktighet fordras efter min tanka: 1:o En fullkomlig frihet i tal och tryck, utan fruktan att vara blottställd för någons godtyckliga bedömande af brott mot iryckfrihetslagen, jemte rättighet att ieke siöllas tll ansvar för någon annan domstol, än en oväldig jury, hvars förfarande göres allmänt bekant i tryck. Hit hör äfven, att alla handlingar af nationens ombud likaledes allmängöras.n 2:o ,Upprättandet af en särskilt stadga, i likhet med den i Evgland, under beoämning Habeascorpus-akten existerande eller Chartan i Frankrike, för hvars hållande i helgd en för alla och alla för en skola borga. Hvad Habeascorpus-akten i England beträffar, så råder en allmän anda ifrån den högst uppsatte till den ringaste att hålla den i helgdn. Men erfarenheten lärer oss, att många flera försigtighetsmått äro nödiga, för att förmå menniskor att vara rättvisa mot hvarandra, än tillvaron af lagar och stadganden; !y desse lagar kunna, waktadt de till sir anda och mening äro ämnade till allas fördel, likväl vridas ensamt till fördel för lagarnas adruinistratore:. Att tillintetgöra verkan af de styrandes tysta, mäktiga och alltid verksamma sammangaddning, fordrar en grad af kunskap och en framhärdande j båg, som icke k:n väntas af mängden, och dess utom kan mängden just för sin mängd sällan komma till något moget beslu. Medan folket sofver 1 sikerhet och overksemhet, så vaka de, som hafva mekten, med tankar, att förstöra den; och djupt kurniga i allmänna ärenders behandling, framställa de i sina tal argumenter, som ganska få riktigt undersöka. Visst finnas bland mängden de, som eftertänka och undersöka propositioner, och inse I följderna af det decisiva steg, som skall iagas; men deras svaga röst är icke ulitid hörd, till och med ej alltid af patrioten, som, ehuru ömmande för det allmänna bästa, kan viilsegå och I blir förd bort med hopex; siledes blir em delcision, endast verkad af en korporation, ansedd för mängdens, för nationens allmänna viljaSådant händer äfven i en republikansk styrelsen. ,Nyttan af folkrepresentition är deremot den, att ett mindre antal är lättare före.sadt, och då de åldrig, förlora hufvudsaken ur, sigte, kunna