Article Image
-I gens tillstånd, samt anmarka bristerva uti båda, Iså att ce af Rikets Ständer kunde rättas, samt fatt, när behofvet af rätelser vore trängande, och Rikets Ständers sammankomst ej kunde afI vaktas, han då äfven hos Regeringan skulle derom göra anmälan. Gruadlagsstiftarne, som för allud uppdrogo åt Justitieombudsmarnen att vara ordföraude bland de mån, som Rikets Ständer vid hvarje riksdag till vårdande af tryckfriheten utse, hifva dessutom i 22 fS:a af instruktionen serskildt j ålagt honom, att ned synnerlig uppmärksamhet och nit iakttaga, hvad Rikets Ständer till skyddaniie af tryckfriheten stadgatn. Att uti sioa berättelser till Rikets Ständer, i afseende på behandlingen af tryckfribetsmål, utreda jagå eller Regeringens och Hofkanslersembesiiftniogeas och lagskipningens brister samt, epligt 16 . instruktionen, anmärka, om uti trycki frihstsmålsbehandling något emot lag stridande rättegångsbruk skulle vid domstolar och hos embetsmän vara gällande, kan således visst icke vara främmande för Justitieom budmannens befattning, utan måste tvertom, i följd af deu sprciella iörpligtelsen ait beskydda friheten, som grundlagsstiftarer uttryekligeu ålagt honcm, sn rare i första rummet utgöra ett dyrbart förem-l för hans omtanka och vaksamhet. Just utur denna synopuokt är det ock meningen I med denna uppsats, att påkalla Justitieombudsmansembetets uppmärksamhet å ett förhållande uti räitegångar 1 tryckfribetsmål, som i högsta grad synes deraf vara förtjent och att gexom anmärkning al Justiticombudsmannen i dess berättelse till Ständerna erhåsda rättelse. Uii de åtxl, som Hofkanslerembetet, d. v. s. Repgerirgen, under det sista decevniet så ofta Jätit anställa emot författare, bar det nemligen allt mer och mer bhfrit en vaua, icke blott hos tets organ, utan äfven hos vissa domstolar, att till den anklagades domare eller jurymän endast eller åtminstone hufvudsakligast välja embetsmän, som alltid för sin tjensteutöfoing och befordran äro så mångfaldigt beroende af Rege-iagen och måste frukta att siöta sig med densamma; ja, mången gåvg har det till och med hufvudsakligen varit innehafvare af förtiroendeembeten, hvilka af en nyck kuanat skijas från sin befattoing och hela sin välfärd, som aktor och dessa domstolar utsett till jurymän. Då vid 1812 och 1815 års riksiagar juryinrättning i fäderveslandst infördes, på grued af den erfarenbet både här och i als andra lender vunnits, utt jary är dea enda domstol soi är qvalificerad latt döma i tryckfriheismål, var det likväl visst ivertom var bland ändamålen för inrättningens införaude just det ifven ett, att betrygga den anklagade mot styrelsens möjliga ivflytaude på den vornhyga domaremakten och att skänka honom blund sina likar från folket ugängna, opartiska och oberoende domare. Det bruk, som af åklagaremakten och vissa domstoiar blifvit vedertaget att till jurymän end:st välja i den högste åklagandes beroende varande mbetsmän och innehatvareg af förtroendetjensier, är således att helt enielt förvandla juryu ull en kommissions domstol, och att icke blo i denaturera u.an rent af förfalska sjecfva principen för juryinrättningen. Deuta mssbruk bar redan fortarit så länge och frambriagt så mycket missnöje, att det är tid, att Hr Just. Ombudsmanren fäster R. 5S:s uppmärksamhet härpå, helst det är elt sådast nrättegån sbruk, Isom otvilvelaktigt faller ucder den iberop:ce 116 :f Jus. ombudsmans instruktion, hvilket aå det blivit hos damstolar och embet:m n gillaude, Ombudsmannen är pligtg attisina berät:e!ser anmärka. Detta bruk har ej blott framkallat ett allmänt missnöje, alt j säga förakt och ksilsionighet, för ljuryinrättniogen, såsom blow en regeringskomjicke lagsuf.arens meniug, att den af regeringen för trycktrihetsbrott auk agade skulle komma att sakna opartiska och sjelfständiga domare; mission; det har äfven medfört ex avpan följa. som i ett ansat hävssende 1 ice mindre mån t t synes göra det förtjent af Hr Just. ombudsm:s uppmärksamhet och en anmälan till Riksens S. Utaf !aoshet hos aktor och vissa domstolar, att endast eller hufvudsakligen kalla embetsmän till jurymön, har nemligen den verkan intröffat, att det: nästan är omöjligt att nu mera få en jury r fulltalig och att rättegåvgen i de af reg. anställda 2 tryct fohetsmålen i oä.dlighet utdrages och för

21 augusti 1838, sida 3

Thumbnail