utmed Briunsviken, i hvars klara yta återspeg!ades afonrodnadens guldskimmer. Vid återkomsten till djurgårdsslätten märktes föga eller intet spår efter den ea timma förut samlade folkmassan. En oeh annan filosof, ett och avnat ensamt par, som tycktes ännu icke hafva passerat smek måradens mystiska gränsskillnad till det prosaiskalifvet vandrade tyst och sakta sin väg fram. Från Hr Gauthiers mandge ljöd en munter musik, ett gerus intermedium mellan krigs och dansmusik; bastrummen merkerade tydligt takten och hvarje salfva (ty M-rlbouroughs död gafs och man sköt lika tappert som utanför Stadshuset) åtföljdes af m,liiliga bifallsyttringar,, att tala med Statstidningen. Äfven från Vauxhallen kli: gade musik, men man kunde tydligt märka, att det var dansmusik. Efter någoa öfverläggning heslöto vi begifva oss dit för att taga i ögorsigte detta nöje, som jag icke bivistat sedan min ankomst till hufvudstaden. För d n ringa afgiften af 24 sk. b:ko. erhöllo vi inträde. Det är för eder, mina sköna läsarimnor i landsorten, som ännu icke kastat en blick i det inre af Stockholmelifvets historia, som jag anteknar dessa rader. Föreställ er en magnifik salong, Gud vet huru många gånger större än den, hvarati I firen Carl!sdagen, väl proportionerad; gentill deko ::rad; en läktare på ena långsidan för musiken, ett restauratioos rum vid hvardera ändan af salongen, glaskronor i taket med vax!jus, visserligen b ända en afton förut men hvad betyder det, en god orskester, Straus valsar, francaiser och kadriljer ur Den Stumma, Robert le Diasle, Fra Diavolo och hvad de allt heta; vattras det icke i munnen på eder? Men jag ser redan eder näsa rynkas, jeg hör redan dett: Fy! ur er vackra mun, då jeg tillägger att ni här i stället för edra finputsade pomaderade småherrar i svarta frackar, edra epiåletterade kavsljerer från landtregemsnterne, ser herrarne i bonjour, med hatten på hufvudet och käppen i hand, till och med en och annan, som ick aflagt regokappan, och mötes af cigarrångor, i stället för cedrodoft. Den svåraste punkter återstår för mig, jag menar en revy med damerna; men med er tillåtelse fritager j g mig derifrån, då jag icke äger Bellmans förmåga att fernissa öfver och idealisera den telluriska sida: af lifvet med den skönaste poesi. Dansen börjar. Visserligen ser man i första ögonkastet, att icke Hr Selinders skicklighet vatit anlitad — åtminstone hvad skögetv beträffar; om en tå vänder sig inåt eller utåt, nedåt elicr uppåt, faller sig icke så noga, ej eller om i en vals en viss böjlighet i knäna sticker fram: lika godt: ,Fiiekan bopp:r litet grand, Jergen han också hoppar tärkte jag med nyssnämnde skald, gjorde nigra slag kring rummet, drack ett glas punseh och begaf mig välbelåten med hvad jag derua dag hört och sett, på hemvägen lemnande en erbjuden kontrzmark åt en skörhet, som utauör nigande bad mig bjuda henne på Xdgsal-n. -——. RR 9? TRÄ LL 0 1 FF