Aftonbladet – 15 augusti 1838, sida 3

—-—X—X—X w — Man känner det kuriösa svar, en industririddare gaf chefen för den korrektionella polisen, som frågade honom efter hans yrke: nLitteratör — — jag ämnar skrifva en vaudeville!, — Man skulle kunna tro, att denna gyonare fått sin vaudeville färdig, ty den bizarra stöld, för hvilken en dramatisk författare i Paris för kor! tid sedan blifvit offer, synes göra detta temmeligen sannolikt. Hr Bayard, författare af vaudeviller och hvars namn ofta med förtjent bifall sväfvar på publikens läppar, råkade vyligen att i orkestern på theatre des varigtgs få till granne en herre, som var ganska väl klädd och öfvermåttan artig, Under mellanakterna började han inleda ett samtal, nämnde Hr Bayard vid namn, gratulerade honom mycket till hans arbeten, och från den ena komplimenten till den andra kom han slutligen derhän, att han föreslog att få uppläsa för honom en vaudeville. Hr Bayard, som icke alls kände sin granne, frågade föga efter det anbud han gjorde houom och ännu mindre efter att blifva hans mcdarbetare; men denne granne var så artig och hade sagt honom så många vackra saker, att han slutligen samtyckte att höra hans pjes föreläsas. Man kom öfverens om timman, då han skulle infinna sig hos Hr Bavard, och på slaget anlände den rye medbrodern, hvars namn Hr Bayard icke ens kände, med ett ofaniligt manuskript i handen. Den stackars Hr Bayard drog en suck då han fick se det korpulenta manuskriptet, och sedan han tillagat ett glas sockervatten åt föreläsaren, satte han sig i sin fåtölj a la Voltaire, med hufvudet lutadt bakåt och med halfi ullslutna ögon, i en patients ställning, som blifvit dömd till tvenne timmars tvungen vaudeville. Den förmodade verkan af föreläsningen uteblef icke, den anonymes vaudeville var tråkig så att den kunde taga lifvet af folk; vid fjerde scenen hade Hr Bayard redan ögonen till 3,:del. tillslutna och vid femte scenen sof han som en stock. Huru länge räckte väl denna sömn? Er Bayard vet det icke sjelf, men då han vaknade, ljöd ieke mera föreläsarenvs röst; stolen var tom, men aek! Hr Bayards urficka var lika tom som stolen! Den tillkommande medarbetaren hade redan tagit förskott på sin del af inkomsten, genom annammande af ett ur af Breguet, 60 francs, hvilka lågo i bordslådan, och den lilla silfverskeden, som höll sockervattnet söällskap! Akta eder för medarbetare! Er DUNEPAKST TERS EET FANOR mV