Red. af Dagligt Allebanda har i deg visa rötmånadens famöse bjelte, brochyrskribenter Georg Svederus, den oförtjenta äran, att i sit blad intaga en biljett från bemilte brochyrskribent till en af Alieh:s redaktörer, Hr W. F. Dalman, uti hvilken biljett Svederus ädelmodig äckes förklara ett utiryck i sin skrift så, at hans, Svederi, mening ej varit att beskyila Hi Dalman att hafva åsyftat någon blodsutgjutclse den 19 Juli, men väl att hafva förvållat der genom en underrättelse i Allehanda att Hr Crusenstolpe skulle afföras kl. 12 om middager nämnde dag. Den store brochyrförfattaren Svederus är verk: ligen, efter allt hvad man kan döma håde a bans brochyrer och biljetter, em stor narr Huru den omtalta noiisen, att Her: Crusenstolp: skulle fara bort klockan tolf, kunde vålla nå. gon blodsutgjutelse, när intet blod då utgöts utan först 12 timmar sednare, sedan vederbörande, oaktadt den varning, som folksamlinger på dagen gaf vid banden, hade lemnat stället så bloitadt på försigtighetsmått, och deita efter alla de starka bevakningsanstalter, som hela ti den förut hade ägt rum i Ålands gränd, — detts kan endast ett sådant hufvud, som hans, begripa. Dagligt Allehanda har lofvat, att i morgon sjelf svara på den lilla biljetten, ech v boppas, att dess Redaktion då behörigen tagei Svederum i skur för dess oförsynthet. Det är ej rog att vara hängd, man hör ock hiflig varan, heter det i pjesen, och om Svede:us, derföre att han ännu hör till de opryglades antal, vill söka trösta sig för den bedröfliga röl har nu spelar, med att totalt bita hufvudet af skammen, så bör han likväl komma ihåg, att erfarenheten ofta visat, det gömdt ieke är glömdt och lägga på minnet de många obehagliga till rättavisningar, ban redam frår alla håll fått upp bära för sitt framrusande.