hurst, att han ännu hade ett par amendementer att framställa, hvarpå Lord Melbourne samtyckte, att billen finge uppskjutas till Husets nästa sammankomst i påföljande veckan. Samma afton hölls den sista konferensen emellan de båda parlaments-husen, rörande billen om fattig-lagar för Irlaad. Äfven denna bill hade fått sig en mängd amendementer i Öfverhuset, af hvilka Underhuset antagit en del, men förkastat resten. Lorderne frångingo då dessa j amendementer, med undantag af ett enda, hvil-!, ket återkom till Underhuset. Lord Russell bad, att Huset måtte antaga detsamma, och ammärk-j, ie, att man framdeles kunde athjelpa det Ber nom en ny lag, ifall det visade sig vara skadligt. OConnell gjorde väl några satiriska an-! märkningar öfver denna sällsamma argumente-ring för antagande af ett amendement, men satte sig dock icke emot detsamma; hvarpå det; bifölls af Uaderhuset, och billen således definitift blef antagen. Oppositionsbladen göra bittra anmärkningar; öfver ministrarnes koncessioner åt Tories i Irländska tiondefrågan. Sedan folkets representanter i trenne år med framgång stridt emot Ir! ländska kyrkans missbruk, har slutliga resultatet blifvit, att folket måst betala till henne 1 uilhon L. Detta är den nya appropriations-klausulen; ieke anslag af kyrkans öfverflödiga in-: komst till törbättrande af folkuppfostran, utan: anslag af 1 million af folkets nödvändiga medel, till belöning för det Irländarne satt sig e-mot tiondens betalning. Den skola, för hvilken man betalt dessa penningars — säger Examiner — n,den skola, i hvilken man skiekar Irländska folket, i brist af någon bättre, är upprorets skola. Der lära OConnell och kapten Roche den enkla konsten att knäppa till fic-: korna. Kronan har sina stora arsenaler, To-! wern är fullproppad med svärd och bajonetter och Woolwich med kanoner och kul-pyrami-! der; men mäktigare än alla dessa kungliga döds! verktyg är folkets vapen, dess ultima ratio; den består i den lilla knappen af blankt horn; eller öfverklädd med kläde, som knäpper till: byxfickan. Denna knapp, som skräddaren fastsyr, besegrar orättvisan och tyranniet, i trots af deras artilleripark af 100 eldgap. Då Frans-! männen känna sig förtryckta, ladda de sina bössor, springa ut på gatan, uppkasta barrikader, (om kanonerna äro konungarnes ultima ratio, yttrade en ledamot i den första Belgiska representantkammaren, så äro barrikaderna folkens ultima ratio) skjuta och blifva skjutna, och spännas till slut dock åter i oket; när Engels-! mannen blir drifven till sin ultima ratio, så knäpper han till sin ficka, knappen. är den barrikad, bak hvilken han slår det mäktigaste tyrapvni. Engelsmännen hafva ängnu icke behöft! bruka detta fruktansvärda vapen af öfverklädt: born, men Irländarne nyttja det, och erfara: huru kraftigt det är. England betalar en mil-! lion L. i tribut åt Irländarnes tillknäppta ficka.: Frankrike. i Julifesterne slutades utan amnesti, men med storm och regn, sem mycket minskade effekj ten af illuminationen. Pompeji, som skulle öfverhöljas med aska, blef i stället öfversköljdt med störtregn. Endast kratern af Vesuvius sprutade sin lava, oförminskad af orkanen och regnet. Eftersom en amnesti från veder-j börande icke kunde åstadkommas, hade ett! ömsint fruntimmer företagit sig ati uppköpaj och emancipera alla småfoglar, som funnos till! salu på Boulevarderne. Så snart hon köpt en af de små sångarne, öppnade hon buren ochi lät honom flyga. Mängden samlade sig om-j kring henne och yttrade bifall åt handlingen; och åt de ord hon tillrupade, de beiriade:j aFlygen, J små; det skall ieke heta, att ingen mild känsla har lifvat denna frihetens dag. — Hos Raban hafva rya husvisitationer ägt rum; och till följe deraf hafva cirka 30 nya; arresteringar skelt. Raban iakttager envis iyst-; nad vid förhören. i Kovgl. familjen har under Julidagarne be-; bott Tuilerierna. Hertigen af Orleans och hans gemål bo i Pavilion Marsan till hennes förloss; ning. Hertiginnan af Wiriemberg her stadnat, qvar i Neuilly allt sedan sin couche. i Projektet om Frankrikes delning, hvaraf engelska bladet The Times gjort en statshandling,, har hefunnits icke vara annat ån en i, det år 1829 uikerana arbetet Etudes de geo-: MM — -— — VV AA MM a