Id lottade, ömmande tör ett ungt, dysdia behäfvinde belägerhaot stadt fruntimmer, som allt ifrån berndomen varit och än:a är siukligt, anropas förhoppningsiult om en skärf till lättnad i hennes bekymmer. Gåfvorna, som med största tackj samhet och erkänsla emottagas, täcktes aflomnas på I Aftonbladskontoret i biljett till den sjuka Almina.