Aftonbladet – 8 augusti 1838, sida 2

135d Mo plaf ae YEVJIMUVE MA MIM DTI er len der, i förbigående sagdt, ieke vet utaf enva å vidsträckt tillämpning af detta tills vidare,lst som man i våra dagar söker gifva det, utanlse hävvisar jag exdast till de i förordnandet jem Ire väl förekommande ord, wait jag med ordentligsö ;het och nit skulle mina skyldigheter fullzöra, ,;så kärt mig vore ast vid tjensten varda bibephållen,, hvilket stadgande, omskrifvet, symeslb tydligen innebära ett förbud för min afsättning,se innan jag blifvit med någon försummelse af mi na skyldigheter beträdd, d. v. s. lagligen derom öfvertygad. Sådan är dock ieke händelsens; här, utan mitt afskedande har blifvit bygdt allenast på em naken, obevisad beskyllning. Då, med den ofullständighet som vidlåders ÖfverStiåthållare-Embetets protokoll, en rigtigle uppfattning af saken icke låter tinka sig, ser!ö jag mig nödsakad att i underdånighet framläg-d ga en berättelse om allt det, som dermed står ii i sammanhang. Lördagen den 16 Juli, ellers tveone dagar före den, då Juryn i tryekfrihetsmålet mot Åssessor Crusenstolpe sammanträdde c och HofRätten förordnade om Åssessorens häk. 2 tande, hade ÖfverStithållare-Embetet redan ut-!:1 sett ett rum i Stadshuset tör Åssessorens räkning och gifvit mig befallning om dess iordnioghål!ande till sistnämnde dag. Till åtlydnad häraf, besörjde jeg gevast om rummets rengöriog samt utflyttaing derifrån af allt obehörigt; men som för tillfället icke fanns någon annan l säng, än en med väggohyra besvärad, lät jag! len mig tillhörig soffa qvarblifva för den händelsen, att Assessoren skulle i stället vilja beI gagaa denna till hviloläger. Sedan Assessoren Måndags aftonen arresterad, inkommit till häktet och låtit förstå, att han ämnade I begagna en sin egen säng, utflyttade jag genast soffan, hvarigenom ett kort uppehåll för AssesI sorsns inslippande i rummet uppstod. Jag I mäktar icke begripa, hvad makt kunde ligga I uppå denna obetydliga omständighet, dervid icke! den minsta anmärkning å Åssessorens sida förspordes; men Öfverståthållareembetet, som för, modligen af Assessorens medföljande, nitiska bevakning e:höll rapport om händelsen, fann sig af densamma föranlvdd att vppkalla mig till försör och döma mig till mistning af tvenne: månaders lön. Denna Öfverståthållareermbetets i första ögonblicket af Assessorens arresttid bevisade stränghet mot Fångvaktmäsiaren måtte! väl ieke hast för ändamål att tjena såsom en mera verkande och kraftig instruktion för boinom, i afseende på Assessorens behanorihlng! t! Imedlertid och utan att hvarkeu ÖfverståthållaI reembetet eiler, hvad jag smickrar mig med, lAssesor Crusenstolpe lit förmärka någon erina lran emot mitt uppförande, inträffade dea dag, t då Åssessorens afförande till fästningen troddes skola ske. Hvar och en, som icke med likgil, jughet förnummi: den dagens sorgliga tilldr:gel-iser, kan Jlättligen forestaila sig, huru i högsta I grad betinklig, ja, snart sagdt förfärlig min be lägechet vid detta tillfälle var. Min ansvarighet för fängelsets talrika invånare stegrad till det ytte:sta; desse olycklige, utan möjlighet stt kunsa skydda sig, blottställda för det våldsamma stenregnet; jag sjelf med de mina sväfvade i liza fara, på alla sidor omgifne af skrik och rop, E emellanåt öfverröstades af de tätt iavid oss 3 I uflossade gevärsskotten. All denna förvirring kom mig likväl ieke att förgäta mina skyldigheter, såsom bevis hvarpå jag torde i underdånighet få nämna, att jag, från de af stenkastniogen hotade ställvaa, med fara för eget Hf, förflyttade dem af fängelsets olyckligr offer, som der voro inspärrade, äfvensom iakttog deu försigtigbeten, att på ett oupptäckligt ställe undandölja nyceklaraa till fängelserummp. I ställt ;lait härför måhända hava förtjent mina förmäns joford, skördade jag, innan ännu den dystra I!dagen gått till ända, blott deras hårdaste otack et itil belöning för de ansträngningar och de onämnn bara lidanden, jag med bustru och barn måst s i ushärda. Koappt hade det förfärande bullret loch med det de mördande skotten tystnat, för: än Fogaten von Schoultz, åtföljd af t. f. Po jlismästaren och en tredje person, Registrator i-!Limnelius, inställde sig i Stadshuset och, utri farande emot mig i de svåraste ordalag, beiskyllde mig att hafva vållat dagens ohyggliga Il ppoträden. Den sistoämnde,; till hvilken jag t, icke stod i något lydnadsförbållande, gick derrt i vid så långt, att han fattade med våldsamhet ala miss ach undar nlumna tillmälen tamt han ör nd