Aftonbladet – 4 augusti 1838, sida 3

låg tull ef 40 sb. på teckjern, erbjudit Srtexige stt. cå det ej kvrde vara eller blifva ensemtim pir. gen, årminstone begegr: möjlig heter ut: bliva frem skafferen och förl:gyrrer ot miteralet ör Cecs (örådling anstalter, wen allt förgsfves; tömma 13rirpsafurd oc) lagstiftande för partiella irtressen batvs nuv i åratal stelt trutsende på ett af föriäder förvärlvi dt rimr elslegit der till försening vistråckta herden. Ne eit arnat försök gjordt. Nånre min st cestörsseå 1en8 tilldragelser lirt våget bättre, och mårre Sveri ges bitirtlis stidiga ivtieesen nu vitja, uti före rg bierege tit för det gemersimma fiderresta det åter förviriva så mycket som wöjlat at hvrd det vti de cernier gercm egen biirehet tvungtenexrnin stttili 6gpe sig? — Detts irofråger, bvepå mir, bankirde röt rog, iir te t rckirte men för kvar.e van af festerlex Cet smirteree tvsr. Uti sednaste svenska lexe och vti illa föregåence är, lyckligtvis Bloom Iron, (färskstycker?) eller dessa motsvarinde benrämring på svenska icke upptagen och varan måste således anses vera till ntförsel tillåten, åtminstere tills vidaren; men troligen kcramer, i öfverensstämmelse med 10:de paragrafen i ungexrättelserne till Tull t:xen, uppå underdånig anmälan af Gerrral-Zullstyrolser, någon prohibitit iörfsttning att i nåder utförda: på det tulltexan må uti detta inträffande fall vera i öfverensstärmmelse med hvsd den innebåller för varo: af erehree seg och besleflevbet. Erglard villhat va svenikt jern. ej allenest för egen konsumticr utan ock för verldshsndeln; men det begår ock billigtvis, ett få fet met ett pris, proportcrersdt efte kestreaden ef dess eget och vti former sem? utresnår likt dess eget; slit desta hen ej ske ru med sådane föriettnirger för jernbancein och tillverkninger, or för det närverende äro råderde i Sverige, hverest jus dessa fösfattninger gåra jo net Biminstone 20 pCt dy rare, än det bodevias, — Skiörvid i priset, med ti lägg ef 4 L. 10 i tull, jemte otjerligheten i form, ä fer stor, för ett uppmuntia till ex utvidgad konsum tion; cch derföre, cå Erglend sf dets egen tillverknirg årligen konsumerar minst 250,0f0 tons af smidt jern, så förbrukar det för eget behef och i mirufekturer, exporieredo till alla deler at verlden, blot omkring 18,600 tors utländskt jen. Skuile utförsoln at pBlocm Jror hån Everige uppmuntra och rärivgen febriksmessigt och ej på banbatert tedrif vas, är ce! utan allttvifvel, att stfrgoch arnst smjdt semt valsidt jen skulle kuna tillvarkis hör i England ef sverskt meterial tillott så billigt pris, att kon sumtioren, i stället att nu vara 48,6C0 tors, inom e så afläpsen tid terde öfverstiga hela den mnärverende tillverkningen i Sverige att par gånger, och jerntiltteskningen i Sverige, på deita vis bedrfver, skulle t:oligen lempa fullt ut så mycken förde! sum nu, co! en vida sikoe8se. Eecken är så ytterst vigtig, att der ford.ar en mycket utförligare bearbetning zn hvad jag här kan göra, och måste jag åtvöja mig med att för närvsrende tillägga, det roärktienen för mig var lik: oväntad som kärkommen, hvilket sednare jeg hoppar vill bli fallet öfverallt i Sverige, inland alla sederbö rande intressen. Telegrafrapporter. Från Deslarö, Landsort och Sarghemn den 3 Avg. eftermiddagen och 4 förmiddagen: Iriet att reppertere. F:ån Fuwuwvund den 3 Aug, es m, an komne i förmiddag: Lindman, gålezsen Johanres Borgo, sparmöä!, Två galeazer och sex storbåtar med 326 famnir ved, vizd SV; den 4 i. m. ankommmet fertyg i merse: Årgförtyget Solide; vind NV. Siockholm. Inkomne Skeppare från inrikes orter d. 4 Aug. Frår Förseå, S. Lökren, ekbuk cch div.; Celter, A. porssen, aill och div