vida ,de ville vara med om att slå in fönster på lilla Nygatan, så skulle de få betalning, och att de äfven blifvit bjudne på bränvin, men försäkrade, att de icke varit med om någondera delen, utan, sedan de varit inne på ett matställe, till aftonen återgått till sitt qvarter i Sjömanshemmet vid Stadsgården. Dessa uppgiiter framkommo dock ezxdast småningom och iill en del på särskildt till dem ställda frågor, och hvad beträffade den af Arnell gjorda uppgiften om en utfästad betalning af 200 R:dr, så påminde sig först Brattlin, efter något besinnande och icke utan att synas litet brydd, att han hört de andra personerne tala om en sådan summa, såsom bestämd för att få folk till gerningen. Han hade omtalat detta för Arnell, men sade sig vara alldeles okunnig om, från hvilzxem denna betalning skulle komma, äfvensom han icke kunde göra närmare reda för någon af de ifrågavarande personerna. Flodström, som är liten till vexten och har ett mera klipskt utseende, instämde: hufvudsakligen i Brattlins utsago. Ea åkcaredräng, vid namn Carl Ström, var äfven i Måadags upp: kallad ech intygade, att han af ett par för honom alldeles obekanta sjömän, just utanför krogen Tre Prinsar, blifvit tillfrågad, om han ville deltaga i meranämnde våld, men påstod, att han bara skrattat åt dem. Någon upplysning hade ock erhållits, att ett par personer, dagen innan händelsen inträffade, hade talat derom hos en Källarmästare, som bor i hörnet af Reenstjernas gränd oeh Bondgatan, och nämnde Källarmästare hade äfven af sådan anledning varit uppe och väntat någon stuod i förmaket, men åter gått sin väg. Båda vakt mästarne vid sjömanshuset Hummelström och Lundell, voro tillstädes, men försäkrade, att de icke kände något till händelsen. Hummelström hade hand om sjukhuset, och hade der varit hela dagen, och Lundell yttrade äfven, att han icke varit ute hela den eftermiddagen. Undersökningen uppsköts till i morgon Fredag, då åtskilliga andra personer, blaad andra den ofvannämnda tjenstflickan på näringsstället, skola höras.