gium, förtjenar serdeles att nämnas den af en ny art boktryckeripress, gjord af en ung mekanikus, Hr Holm, hvilken erhillit sin bildning vid tecknologiska institutet härstädes, samt en Engelsk tryekare, Mr John Barrett, engsgerad vid boktryckaren L. J. Hjertas offiein. Det har länge utgjort ett problem för mekanici, att kunna inrätta tryckpressar, som arbetade med mera bastighet, än de vanliga handpressarna, hvilka endast kunna lefverera omkring 250 exemplars aftiryck i timman i medeltslet. Omkring år 18153 uppfunno tvenne Tyskar, König Bauer i London, den första s. k. snällpress, hvarpå tryckningen verkställdes med en på sin axel kringlöpande vals, uvder hvilken formarna med stilen fördes fram och tillbaka, och till hvilken jemväl en annan inrättning var applicerad, hvari medelst masehinen sjelf förrättade svärtningen på stilarna. — Dessa maschiner hafva sedan af Hrr Aplegate och Cowper blifvit bragta till deras ouvarande fullkomlighet, så att pressarna kunna drifvas af en ångmasehin, och endast tvenne personer behöfvas för sjeliva servicen, af hvilka den ena på ett bord framlägger pappersarket, som gripes och införes öfver formarna af maschiners egen rörelse, samt dea andre tager undan arken, som framkomma tryckta på båda sidor. Dessa masehiner hafva en obestridlig fördel vid alla de tillfällen, der fråga är om en stor hastighet eller mycket stora upplagor, och äro i vissa fall oundgängliga, såsom för tidningar och ark af ovanligt stora formater. Deras olägenheher äro deremot först och främst sjelfva masehinernes dyrhet, emedan de kosta omkring 6,000 R:dr Banko, och derjemte att minst 4 mans kraft fordras till dragning, om ej ångmaschin nyttjas, samt att mycken tid går förlorad, om man vill trycka blott ett färre antal exemplar, då flere perscner äro sysslolösa eller mycket bränsle går bort för ångmaschinens uppeldning, medan formarna ombytas. Det har derföre i alla fall utgjort ett reqvisitum, att utfinna en press, som med tryckning af en platt yta och mindre behof af kraft kunde förena en sådan sjelfsvärtningsanstalt, som på snällpressarna. Detta problem, hvarpå hundradetals mekanici i England förgäfves grubblat i många år, har på ett tillfredsställande och verkligen gemialiskt sätt blifvit löst af Her Holm oeh Barrett, och de hafva redan en sådan press komplett färdig. Tryckvingen derå förrättas af en man, som både pålägger papperet och verkställer tryckningen, hvilket sker så, att papperet lågges på en ram, som sedan medelst en vef införes på sitt bestämda ställe emellan stilarna och den så kallade dige!n eller den ytan som trycker, och hvilken är beklidd med en fi!t, för att ej skada stilarna. Med samma vet och unsder fortsättningen af samma rörelse, verkställes både införandet och tryckningen, ,och detta utgör den vackraste delen af uppfioningen. Bakför sitter en färgin-ätining, liknande något den på snällpressara, och hvilken hänger tillsammans med der nyssnämnda ramen. En person, med tillbjelp al Jen litea gosse bör, med en obetydlig öfning, på denna maschin kunna trycka 400 å 450 exempar i timman, och masehinen bör icke kunns kosta så mycket, som två vanliga Stanhopcs pressar. aac non . 2. 2 2 sp sf oo AMT VW ao I IV RE