Aftonbladet – 20 juli 1838, sida 1

Se IRIPLJ SN HY HVIA cm ILraPRilnianNaec I0vaStod, Franska regeringen rustar ifrigt i hamrarna, i anseende till underrättelserna från Egypten. Amiral Gallois skulle visa sig på Afrikanska kusten; den 16 Juni låg hans chefsskepp, Jena, utanför Goulette. Det berättas, dock utan att vara tillförlitligt, att marskalk Soult reklamerat Napoleons stof., att Wellington understödt bans begäran och att Engelska rege-ingen beslutit efterkomma den. — Kouungen och drottningen af Belgien komma den 8 deanes till Paris. — Lägre: vid Luneville förstärkes så, att det synes hafva en större betydelse och icke bio:t blifva ett lustläger. Pärskammarea antog gerom förnyad votering i sin session den 7 denres, Utgiftsbudgeten för 1839 med 98 räsier mot en. Ett of Er Mountalivet till cheferne för samtlige gensdarmkorpserne utfärdadt cirkulär har väckt någor uppmärkssmhet, såsom ett på sitt vis ovärderligt profstycke på inrikes ministerns lojala och visa äsigter i administrationen. Förföljelseandan mot pressen och ifrandet för Jen blinda lydnaden torde icke på sednare tiderna uttryckt sig i ett mer2 oförblommeradt och rent språk. Det hela går ut på att få hvarje del af staten allt mer och mer insnärjd i en väfnad af spioneri och spörlingeri. Gensdarmeriet — säger Hr Montalivet — är regeriogens öga och arm, Dess verksamhet måste sträcka tig ull alla lokaliteter. Jag måste erfara allt hvad som till den allmärna ordningen hörer, och detta så fort som möjligt. I denna kritiska tidpunkt, då en koalition af gäckade och bedragna ambitioner vill begagna pressen för att sälla i rörelse en mingd brottsliga förhoppninger, ytterligare uppväcka hatet mot regeringen, och egga armecn till insubordin:tion, är det dess pligt att gå tillbanda med alla möjliga upplysningar och rapporter, som kunna göra mig underkunvig om förhålanderna och sätta mig i stånd att taga skyndsamma mesyrer. I ett sådant sakernas löge är det icke nog att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med instruktioner och reglementen, tillgifvenheten till styrelsen måste inspirera hvars och ens nit, och deita icke förr anse verket för fulländadt, än ingenting mera är öfrigt att göra. Det der är ändtligen ord och inga visor! Man skulle nästan vara frestad att tro Hr Montalivet vid dikterandet af dessa upphöjda statsmannaprirciper sjelf varit inspircrad, af vissa höga föredömen någon annorstädes, jag vet icke hvar. Belgien. Krutfabriken i Weitern, den ansenligaste i landet, är sedan någon tid i stor verksamhet. Fartyg, lastade med krut, hafva afgått till flera fästningar. Allt visar, att regeringen vidtager de nödiga åtgärderna, för att sätta landet i s:ånd att värdigt försvara sin oafhängighet, komme hvad som vill. Venloo är tryggadt emot en öfverrumpling, och trupperna hafva blifvit uppställda så, att de vid första signal kunna förena sig på hvad puukt som befalles. En af representanterne i andra kammaren, Edvard Ducpeiisux, har återkommit tll Biässel från sin resa till Paris och London. Han har haft konferenser med de mes: inflytelserike parlameniariske personer i Engand och Frankrike, och funnit dem väl stämda för Belgiens sak. OCouanell skall isynnerhet hafva lofvat att kravg. åtaga sig densamma. Bladet Independant påstår, såsom det oppgifves till följe af tillförlitliga enskilda underrätte!ser, att konferensen i London icke så snart kommer att sammanträda; flere af d-sg ledamöter laga sig till att, efter kröningen, resa bort på permission. Revue des DeuxMondes innehåller i sin vecko-revy biott föl jande paragraf rörande Belgiska frågan: Glädjea hos eppositioner, som kastat sig öfver B 1. giens angelägenheter såsom öfver ett rot, skall utan tvifvel komma på skam. Det 3ynes vara säkert att England antager, att en del af för draget, som innehåller de 24 artiklarne, änvu kan underkastas en revision. Frankrike elcr fastmera Belgien har alltså icke, såsom mn sagt, blifvit öfrergifvet ar England, och så länge Frankrike och England äro öfvereps om allmävna fridens upprst hållande, skall dexsamma icke störasn Canada. Underrättelserna härifrån gå till d. 26 Jumni.