Aftonbladet – 10 juli 1838, sida 3

för att jaga efter flyktingen; och efter flera kryssningar hit och dit lyckades man verkligen till slut komma henne så nära inpå lifvet, at en snara blef kastad om dess hals. : Sedan djuret blifvit fördt i land uppstod någon 1tvekan om hvad man skulle vidare företaga med detsamma. Flera förståndiga och mera barm hertiga personer rådde att åter släppa den stackars syndaren, men andra tyckte att de dock på något sätt borde hafva sin möda betald; någon lärer föreslagit, att göra af djuret en present till den Billbergsk-Liangska samlingen i Humlegården. Resultatet blef att elgen, vä: omsurrad med linor och rep kring fötter och mule, afsläpades i triumf öfver backar och snar uppåt FHufvudsta. Under denna färd lärer men betett sig temligen skoningslöst mot den arma fåogen, så att hon här och der föll omkull i skrefvorna och ref sig sönder, hvaraf följden också var att hon, hvars krafter redan förut voro medtagna af ansträngningen under flykten ute på vattnet, helt snöpligen störtade och uppgaf andan. Man skall sedan för mera säkerhet skull skickat djuret en kula, hvarefter man slagtat detsamma. Som man vet, är det förbjudet att jaga elgen; det frågas billigt om en långsam martering, sådan som den här utöfvade mot detta skogens ädla högdjur ieke är fullt ut lika bröttslig som en i blinken dödande kula.