Aftonbladet – 5 juli 1838, sida 1

Ucdändsk post arkom på förmiddagen, och medförde tidvinsar hån Paris af d. 24, från Londen af d. 26, semt fiån Hamburg fd. 29 Juni. Tyskland. I Hanroverska avdia ki:mmaren fattades den 25 Juvi, efter fem timmars höjst liflig debatt, följande beslut i anl dning af Hr Conridis förut omnämnda motion och en annan represeniant Hr Lags amendemert: nStänderna vilja rådpläga öfver den författning, scm blifvit dem af HMaj:t föirelagd; men de kunna dock icke annat än hysa den åsigten, att den grundlag, som rättsenligt ägde bestånd före H. Maj:ts anträde till regeringen, icke kon på ett tillfeedsställande sätt up;häfvas e lur förändras, utan såvida den i konstitutionen föreskrifna (med ständernas förslog i enleaning af det nya konstitutio:s förslaget öfverensslämmande) representation, äfvensom provincia!ständerna dertill lemna sit. bifall. Mrjoriteten för detta beslut var 10 röster. Presidenten ansåg sig icke kunna framställa propositionen, utan lemnade sin plats åt en af Kammarens ledamöter. Den kungl. kommissarien proteste ade emot beslutet, och von Schele reste dagen derpå till Verden eler Osnabrick, för att underrätta Erost om hvad som förefallit och inhemta förbållningsordres. I ett postsknptum till underrätte!sen härom från Haznover af den 26 Juni tilligges, att hela grundlagsförslaget, vid första omröstningen ,deröfver i andra kammaren, bhfvit förkastadt ned 37 röster emot 23. Sakerna nalkas således, såsom man ser, med stora steg sin utI veckling. Italien. H. M. kovungen af Sardinien lärer, enligt hvad som berättas från Neapel, vyligen hafva blifvit rubbad till sina höga sinnen. Frankrike. Det tyckes vara med den nu spökande Laityska konspirationen så som med vissa andra: det faller sig något svårt att göra en konspiratiom deraf. Imedlertid vill man detta så gerna, latt det verkligen vore synd, om det icke lyekales. I Frankrike existerar dock den egenheter, att om detta bemödande:skall lyckas, måste man vända sg ifrån jurydomsiolar och anbta pärskammaren. Detta bar väckt mycken och obehagig sensation; freds-: och försoningsI ministerens, chef, Mold, skall bafva blifvit ängslig öfver det lifliga motstånd, som vissa pärer visat i de förberedande öfverläggningarne; de hafva nemligen velat förklara sig inkompetenta. Om auleduivgarae till rätegåogens anställande yttras olika tankar: somål:ge tro menivgen vara aft, under namn af attentat (majesivätsbrott), draga alla tryckfribetemål undan ju y och öfverlemna dem åt pirsdomsto!en; andra tro, att man hade för änscmål en stor demonstration met de djerfva legitimisteraas; andra se deri er appell till armeens trohet; andra ana blott en afsigt att förlänga de farbågor, som skola befordra genomdrifvandet af undantags lagar och beviljandet af hemliga fonder eller uppskof med en legitimistist komplott, som skal fionas i vester. Et besyonerligt förbållande bar yppats: den åtalade skriftens verklige författare är icke Loity, utan prins Ludvig Napoleon. En husvisitation hos mad. Gordon, som förut var inveeklad i Strasburgska upptåget, har bragt i dagen en brefvexiog, byvar.f detta tydligeu synes. Dessa dokumenter tros med ft hafva bifvit spelade regeringen i händerna, för att öka dess förläonhet. Hos många andre, såsom bos Lombard (en af de i Strashurger-saken inblzudade), hos den 09-5rige markisen af Beauharnais, hes bokhanslarinnan Lamotte, hos general Vaudoneourt, hos herrar Belmontet, St. Edme, Landois, m, fl., bafva husvisitationer skett. — Sjelt ve Ghatraubriant skall vara stämd inför pårskammaren; han skoll hafva gifvit Laity tillåtel. se att ofPoiliggöra det bekanta brefvet. Till SYchyreitziska regeringen skall hafva agÄit cm uppmaning att köra bort budvig Napoleon. Så som Latys blifvande advokat omtalas Michel de Bou-ges. Mera än HP stämningar skola vara utfärdade. För sjelfva skriftens spridande lirer man vara mycket rädd. De strängaste forskningar anställas i kasernernas sofrum, der elr mo m mm ofta a MAndareshoa för vt RA ränteförvandliogen. Man letar egentligen efter: