Aftonbladet – 4 juli 1838, sida 1

va i dag, anförde af Justitie-Borg mästaren Ull. berg, gjort sin afskedsuppvaktning hos förre Öf verStåthållaren, Friberre Sprengtporten. Et stort antal af borgerskapet hade, klädde i svart, sjelfmant slutit sig till dem. Justitie-Borgmiästaren tolkade i ett enkelt men lämpligt:tal den allmänna saknad, som Friherrens bortgång, serdeles under sådana omständigheter, naturligtvis måste väcka; och flere bland de närvarande, som anvars aldrig personligen stått i beröring med Friherrn eller haft tillfälle att taga någon närmare kännedom af hans åtgärder och nit såsom embetsman, kunde nu ieke lemna honom utan rörelse och tårade ögon. Det är en nästan allmön tanka, att Friherre Sprengtporten, i motsats till andra rådande, sökte afstyra de bekanta hotande militärdemonstratio nerna, och att detta till störs!a delen varit det, som föranledt den spänning, i föjjd hvaraf Frib. slutligen resignerat Häruti är det ock, som man får söka asledomgen, att den aktning Frih, förvärfvat för sina redliga och oegenuvttiga bemödanden såsom erbetsman, i detta ögonblick äfven hos den stora mängden af allmänheten stegrats till ett så utomordentligt och lifligt deltagande, och den opinionsyttring som deruti uttrycker sig, är icke blott en hyllning åt Frih., utan äfsen en vink åt vederbörande. Det är anmärkvingsvärdt, att UuderStåth., och numera ÖtverStåth. Kuylensijerna cj deltog i deppa uppvaktning hor sin fordna Chef. Friherre Sprengtporten har, i anledning af de reflexioner, som influtit i tidningarna öfver hans sednaste utlåtande till Kongl. Maj:t, tillsärdt Redaktionen af Dagligt Allehanda stt sags förklariog öfver motiverna till ut!åtandets innehåll, samt den berättelse, F:iherrn på armodan afgifvit till Justitiekanslersembetet med afteende på uppträdet i Ålandsgränd natten mellan den 20 och 21 Juni. Denna sednare handling uppdagar åtskilliga förut ieke allmänt bekanta omständigheter i frågan om berörde uppträde och tyckes icke väl vitsorda den uppgift Hr bryggaren Gnosspelius afgifvit, att endast 5 å 6 trasiga pojkar och ett par sjömän va it de, som uppehållit sig med kastningen mot fönsterrutorra, men är deremot vida närmare intill hvad man förut börde berättas från andra håll. Vi iaföra den hör nedan, och utliägga blott, att om den icke lemnar anledning att frångå de anmärkningar, som blifvit gjorda vid det något vaeklande och mindre bestämda, som finnes i utlåaadet till Kgl. Maj:t, så erhåller man åtminstone häraf ea mera acceptabel förklaring på någa meningar i samma uilåtande: Till Redaktionen af Dagligt Allehanda. Då redaktiönen egnat sin uppmärksamhet åt tilldrsgelserra under de sistförflutaa dagarne, väntar jag af dess opartiskhet, att den i sit blad inför den berättelse rörande förloppet dev 20 sistl. Juni, som jag aflemnat till den embetsman, hvilken af Kocgl. Maj:t blifvit förordnad, att i egenskap af justitiekans!er följa undersökningen rörande det uppträde, som då egde rum. Stockholms allmänhet, hvars omdöme aldrig kan blifva mig likgiltigt, torde deraf inhämta skälet, hvarföre jag tvekat att påtaga mig en obegränsad ansvarighet för oförutsedda Händelser, alltaminst då denna kunnat komma att sträcka sig utöfver min embetstid. Ur någon annar syppunkt bör mitt underdåniga yttrande icke uppfattas, cch hvad det i öfiigt innehåller, var, då det atgafs, bokstafligt enligt med min öfvertygelse, den j:g hade för pligt att framställa, om än förhållanderne sedermera må hafva än drat sig och slutligen jemn:s, ivtill dess omsider hela intrycket af händelsen är glömdt och utplå nadt. Stockholm den 3 Juli 1838. J. SW. Sprengtporten. Den ofvanomförmälda berättelsen följer här nedan. Onsdzgen den 20 Juni kl. omkring 11 på aftonen emottog jag af tf. polismästaren, I agmannen Harlingson rapport, att en folksamling började bilda sig, som det förmodades, i fred störande asigt, framför Justitiekansleren Nermans bostad, belägen vil A acds gränd, Jag befal!te då t f. Polismästaren att med en patrull, som han egde reqvirea från Gustaf Adolphs torgsvakten, infinna sig på stället, dit jag älfver begaf mig till fots, åtföljd af en polis-ordonnans.