Aftonbladet – 3 juli 1838, sida 3

uppvå, och anmärkte att Sir JohnYHerschel! helt och hillet af eg:a medel bestr di kostnaderne för resan till Afrika, fastän regerin.en erbjudit honom ett frikostigt bidrag; och äfven efter sin hemkomst hade han blott emotiagit det förnyade anbud rege ingen gjort houom af understöd, för att kuona göra resultaterne af sina vetenskapliga upptäckter mera tillgängliga för verlden och sprida dem till en större krets. Men så mycket än Hertigen beundrade sjelfständigheten hos sia äsle vän, så hoppades han dock, att detia exempel icke måtte förleda andra vetenskapsmön att vigra cmottaga understöd, och han sade deta i närvaro af sin ädle vän, konseljpresidenten markis Lansdowne. Han heppades, att vetenskapsmän skulle erhålla understöd, ty vetenskaperne borde uppmuntras, och han hoppades, att regeringen aldrig skull: lita en sådan uppmuntran fela, ty vetenskaperne hedrades genom den heder man visade de a: idka e, och att visa dessa högaktning, lände både landet och fursten till ära. Sir John Herschel fö:karade, djupt rörd, sio tacksamhet, och yttrade med ädel modesti, att han kände att den ära, man visade hborom, icke v:r en persoalig hyllniog utan hade ctt högre ändamål DD noa dag utgjorde början till en ny aer2, en minnesvärd dag för vetenskapen, en dag då man tor:e vetenskapens vänner fram intör folket, och sade dem, att om de nitiskt arbeta e i sitt ka!l, så skulle landet icke glömma deras tjonst r. Mau sade dem att En land vöntade att hvar och en uppfylide sin pligt och aw England skulle hafva dem i minne, som gjorde det. Derpå tlllade han, a!t han icke wil!e tala om de arbeten, som sysselsatt honom under hacs bortova:o, utan blott säga, a!t det kvappt fanns någon del af den i Eu opa osynliga hiwmela, som han ej gevomforskat. Under dessa nattiga betraktelser bade väl många märkelive ting mist visa sig, och han önskade blott att han haft bättre astronom-ögon, klarare ögon, ögon — ti!a e hin I hänvisande på damerna i logerva -— sås m de, hvilka skådade ned på sälskapet, mera sirålande än sjernorna. Det gafs knappt en stjesnbild på sydliga himmelen, som han icke noga observerat, dessa stjernbilder så länge berömda i prosa, i sång och i historien, men hvilka, kaa måste med ledsnad erkinna det, behöfde en radikal reform. Talaren slöt med det yttrandet, att den skänk han nu emotta-it skulle såsom ett arf öfvergå till hans efterkomraande och elda dem, hksom den skulle elda honom, att genom sina anst ängnivgar bevisa sin tacksamhet. j i