OM PREROGATIVET. Fjerde Artikeln. Y Liser man bistorien icke blott för att känna årtal på konungars födelse, förmälving och död, på slagtningar och bel:igriogar, på fredsoch delsing:traktater, eller för att kunoa resonnera om dynasitiers och aristokratfami!jers slägtskap och arfanspiåk, om uppbyggindet eller förstöringen af. städer och slott, om iordbafoingar och upptäckter; låser man henne tvärtom, för att få ea öfversigt af den utveckling, som folken och deras intellektuella, industriella och politi ska lif genomgått, af den strid, de utkämpat med siova styrande, för a:t komma till den punkt, der de befiona sig; läser man henne, med ett ord, för att få veta, huru menskligheten sugit eller sjunkit genom egoa anströngningar i den oupphörliga striden meilan begäret att herrska och moiviljan att låta beherrska sig; — då skall man erkänna, att en lärorikare epok i dea nyare Europeiska hisorien icke finnes, än det af lustspel och sorgespel sammansätta drama, som i Epogland uppfordes från 1614 till 1688, eller de fyra Stuartarnes period. Ur denna i högsta grad lärorika tid hafva vi redan valt några spridda drag och händelser, såsom ämne for politiska betraktelser; och vi skulle tro, att läsaren icke med obehag skall följa oss vid några ytterligare gräfningar i denna rika grufva. Hvar och en, som bar sinne för histor:en i dea bemärkelse, vi hår antydt, och finner hencne vara den säkraste ledsrionan vid bedomandet af hvad hin ser omkring sig, har deremot en viss vämjelse vid dn historien, som ingenting anvat vet be ätta, än art despotea Å skickade så eller så många tusende af siva slafvar mot despoten B; att Å, sedan trefjerdedelar af hans slafvar voo sagtae, men deremot sju åt ondedelar af motstånda: ens, ämdt hgen tvungit deone till en förödwjukande fred, hvaraf enda resultatet (utom mnaturbgtvis län. dernas förödelse) var, att hälfien af de slifvar, dem B förut beherskat, framdeles skola lyda under ÅA, utan dear ringaste förändring för! öfrigt i deras belsgenhet såsom fysiska eller inteliektue!la varelser; att i flera deecnner minga slaginingar blifvit gifca, många städer belägrade osh intagna och jrorade med jorden, många iänder alldeles forödda, endast för art få veta, om en af fyvastiea A eller en af dynvastien B skall sitta på throaen uti ett aflägset land, hvars läge på ka tan 999 bland 1,000 af de stridande ieke ens kunnat utpeka och för bvilket de icke i rivgaste måtto intressera sig; st: några slipade och fiffsa diplomater varit i åratal samlade på något siölle, för att söka nerra hva