Aftonbladet – 30 juni 1838, sida 2

(Invändt ) Om tullafgifter å skeppsförnödenheter. Delande det intresse, hvarje fosterlandsvän utan tvifvel hyser tör den vig iga fågan, som rörer Svenska Handelsflottans förfall, ech de tjanligasto medlen att upphjelpa densamma, har Ins. läsit do särskilda tidningsartiklarne i detta ämne, så väl at skoepparedare och deras vänner, som önska större frihet i afseende på införseln af skoppsförnödenhar) som ock af deras motpar:i, hvilket söker att försvara vissa andra industrigren-r, Om frågan vore till och med så afgörande som denna: Skall vår Handelsflotta, eller de Fabriker, som existera i följd af densamma, gå under? — så skulle I.g icke draga i betänkande att svara: de sednare, och detta af tvenne skäl: 1:o emedan det måste vara för Sverizo af större vigt att äga en handelsflotta, än do ifrågavarande fabrikerne, och 2:o emedan dessa i alla tall omöjligen kunna existera utan den förra. Men lyckligtvis är det, i min tanka, icke fråga om att skeda någondera; det förefaller mig deremot ganska tydligt att, hvad sköppredarne önska, eldrig kan skada fabriksägarne, utan tvirt om måste gagna dem. Skeppsrederne begära nemtigen : 1:o fri införsel af skeppsförnödenheter för större fartygs första utrustning, samt 2:o införsel af dylika förnödenheter i allmänhet, emot en billig tullafgitt. Hvad första punkten angår, så finn:s i Sverige ganska få, som äro endast och allenast skeppsredare, och som kunna egna hela sin tid och nppmärksamhet till denna näing. Skeppsredarno är vavligtvis tillika hindlanda, hvilkas öfriga göromål icke lemna dem tillräcklig tid att göra uppköp af do min. faldiga attiklar, som ett fartygs utrustning fordrar, då största delen deraf skall beställas, emedan förråder af ganska tå förnödenheter finnas; och vissa artiklar äro dessutom icke så goda, som de utländska. Ins. tror derföre att ganska få större skepp skulle komma att byggas i fverize, om densa punkt afslås, och det biefv således endast på ett obetydligt antal fartyg, som tabriksägarne kunni påstå sig komma att förlora; hvaremot, om den beviljas, och skeppsredarne derigenom kunna skilla sig inventarier utan besvär, och af en godhet, scm sätter dem i stånd att i frakthandel konkurrera med utlänningen, man kan taga för gifvet, att skeppsbyggeriet forttar att göra s:wma framstoag, som ägt rum de sista tvenne åren, hvarigenom denna obstydliga förlust för fabriksägsrne skulle rikligen ersättas, emedan alla dessa fartyg inom kort tid kommo att fordra utrustnivgar af dem. Hvad den sednare punkten betriffir, har Ins icke funnit, att skeppsredarne begärt annat än att skeppsinventarier skulle tillåtas till införsel emot en billig tul:afg:ft, hvilket motpartiet icke bestrider, utsn derem-t yrkar. Frågan är således: hvilken tullsfgift på skoppsförnödenheter vore ett biligt skydd för våra inhemska fabriker, utan att qvälva skoppsbyggeriet? Ins. skulle anse, att 10 procent af värdet vore billigt för begge partierne. Mercator. TTT RE TR NO TS ST ST ET RADE So rr ROR FE KFF BR EEE EEE