UTRIEES. Frankrike. Lärge och bittet har oppositionspressen ut; brest sig öiver det bruket eller, som de vilja bafva dit, missbruket att låta konungens söner bastigt och ur sin tur avancera i armgen, Detta :ämve har, genom general Demarciy, äfven blifvit bragt till tals i kammaren. Enligt oppositioneas ötyertygelse hörer det till konungens planer för sin dynastis upphöjelse och betryge gande, att han spelar landets materiella styrka, armcen och flottan, småningom i könderna på siva söner, och såunda allt mer och mer införlifvar den med tbroneovs ivteressen. HertiI gens af Orleans irflytande på allt, som rörer den högre Je ningen af kr:gs-departemenutet, isynverhet g:neralistabens bildande, och de komflkter, som derigenom skola hafva uppstått mellan krigsministern och Tuilerierna, bafva redan måvgea gång varit föremål för häft:ga amfall och half-officiella eriktiganden. Med rätt elaka allusioner påminner man om hert:gens al Angoume ställniog under Restaurationen och :begynner att göra nintrigeraa i Pavilton Marsan, till ordspråk. De påstås gå ut på ingenting mindre, än att vid lögl gt ullfalle förkiara hertigen af Orlezns för öfverbefälhafvare öfver hela den väpnade styrkan, hvilket ban redan till hälften är; och hertigen af Nemocurs skulle då komma att såsom geveral-adjutant stå vid bans sida. För att åtminstone ge något sken, rågen förevändnicg åt dyhka tersligen föråldrade dynastiska anspråk, har man skickat prinsarna till Aotwerpen och Arika och så låut genom betelta tidmvgar utbasuna deras föregifna hjeltedater. Öfver a!lt framdrager man deras ramn och deras -persoaligheter, för att vid dem vänja soldaten och genom dem fördunkla d: gamla, högt förtjonta krigarne från kejsartiden. ZOch under det Luivig Filip sålunda vill göra nationens landtmakt ull sin familjs arf och eget, lemnas det sed:n år 1830 led.ga storamiralsembetet obosatt, på det pricsen af Joinville om några år desto beqvämare må kuona få det, sedan han, ib:ist på and:a tillfällen att u mä:ka sig, fått göra en lysande lvstfard till Levanten och i Atliotiska hafvet, hvilket redan hjelpt honora fram til rang af korvet-kapten. Att konungen åt de yngre teloiogarna af sin stam ämnat dylika poster i armåeen, syces ju tydligt nog derutaf, att han redan vid hvarje tlifälle visar inför armen och nationalgardet den unge hertigen af Aumaie i en infanteri löjtoans usiorm. Luivig Filip ser i sin familj en af grundpelarns för sw thron och vill göra aeraf et medel att trygga dea. Hans söners persouligheter komma honom dervid lyckligt till bjelp. Hertigarne af Orle leans och Nemours hafva åtminstone visat mscken god vilja och anses äva umärkta miuviris ska kunskaper; de ligga sig mad ifver på studium af krigsvetenskaperna och hafva i siit yttre något, som behigar soldateraa. Deras inflytande skulle kanske redan vara vila större, om man icke hos den sednare trodde sig7se