Aftonbladet – 23 juni 1838, sida 2

med att ir te: vidare bhr af Qui Vivr a, Yerra, —— NÅCBA ORD MED ANLEDNING AF DAGENS HÄNLELSER. Den som will lära körna, hutu det Jörttest låter sig göra, att genom miltörde meonstrationer och patruller tillskapa förbittripg, polisscker, arresterirgar och med ett ord ocicringer af flera slag, der ejest alling hade lvgrt och fredligt :flvpit, bsn beböfoc blot i gör sficm vid Munkbron åskåea cn fcer, som utgör eti karakterisbskt och vsackert bidrag till dessa dagars historia. Alla Stockbomsbosr kärna ett cen 22 Juni eller den s. k. Lilla Midsommarsaftonen alla år vid Munkbron bålcs en så kallad Jöfrarkvad. Allmoge från Jandet inkommer med en mängd båter lastade med lör, hvilket då utgör en begärlig vara, emedan alla mindre bemedlade bomnpgar, ve kstäder och dylikt plöga pryd:s dermed under helgen. Åtskilliga bernleksaker, små msjstänger, gungor o. d. äro då äfven utställda, hvartöre löfmark naden på eftermiddagen erbjuder ett brokigt hvimmel af åskådare och kepare af slla åldrar. Mot sfiopen derna dag har det ock, sedan urminnes tid, varit en plägsed, att lörgossar i hsndtverken fått sina mästares tillstånd att besöka marknaden, och vanligen qvarstsnnat under den ljusa aftonen, för att en stund gifva lut åt glädjen öfver denva lilla högtid, springa omkring och förfölja hverardra med löfruskor m m., hvavid naturligtvis skratt, hurrarop och något acj upstått tills fram emot vatten, då de jåtskiljts, utan att någonsin svårare uppträden eller någon vådlig oordning deraf försports, om än någon gång åtskilliga kouffer elr min Idre slagsmål till slut varkais emellan en och annan, som tagit något till bösta. i I går eftermiddag var äfven en sådan lör. I maärkvad och längre fram på aftonen en dy y lik folksamling, som vi nyss beskrifvit, endest med den skillnad att den var mindre talik än eljest vid dylika tillfällen, samt att icke Iden npgaste cordnivg förspordes, hvi: ket! I måhända hade sitt goda skäl uti den åtvarving, som Öfver-Ståtbållaren aftoren förut låtit utgå. Blott åtskilliga burrarop af späda röster hörde; maa omkring och siraxt efter kl. 10, (y den största mängden sf folksarslingen, som ej var, öfver 3 a 400 personer, bestod 2f yog:e gossar och en stor del af barn under 14 år.) Ait! burra bar fövut albid fått fritt prssera på. löfmarknadsaftonen och pluraliteten föreställde; sig derföre förmodligen, att det äfren kunde låta: sig göra i går, helst dylika glädjeystringar vid flere andra tillfällen icke allenast varit frin por, lisens sida tolererade utan äfven uppmun-j trade, till och med vid så högtidliga uflteallea, som Kungliga persore:s promenader m, m. I I alla fall voro hurrvingaina i går afton hvarken ! tätsre eller mera bullrande än förr, så att åe licke kunde gifea någon skälig anledning tilt Iden fruktan, att gossarna skulle företaga ) sig något vådligt emot samhällslugnet, Hvad; hände imetlertd? Klockan omkring , 11! kom först en patrull af tolf man och enl underofficer, af Nifgardet till häst, Lila I Nygatan fram, åt Mua:bron. Den rad i skridt tre man högt, geten framåt, till Riddarhbustorget. Alla förböllo sig lugnt dervid, och) endast sedan patrullen passerat, helsades den af ett burrarop från folihvielet. Men en stund derefter syutes en ny divisien af hästgardet inedkomma från IHögvakten. Den bestod ef minst 25 man och var, såsom det berättats oss, kommenderad af en off cer. — Den gjorde hal: på Riddarhustorget och slöt upp i from på t:å fader cmellan hörnet af Dagbladskontoret och I Riddarholmskanalen , hvareter den befilbaf vande , utan någon förutgången tydiig ålvar-i ning till folket, kommenderade trafva, marchl j eller pågot dylikt, hvarpå divisionen utv traf red på och jagade hopen framför sig. Kågre: togo sin tillflykt på trapporna och afsatsen nere vid Riddarbolms-kznalen och andre sprungo allt hvad de förmådde för att rädda sig, upp i granj derna eller portarne till de kringliggande husen. Det var likväl icke nog härmed. När de sä! I darde kommit förbi Bergstrablska Huset, spr idde de sig, enligt hvad flere uppgifva, med flankörer åt flere håll; en del jagade de flyerde l uppåt Gråmunk egränden, der några af folkei jräddade sig i en ännu öppen hökarcbod och andre satte af framåi Pettersoska Huset i stic kande carridre, så fort hästarne orkade, huggande omkriog sig med de draguoa sablarne. Detta fortsattes sedermera stora Nygatan fram