Aftonbladet – 18 juni 1838, sida 3

geologen Bakewell beräknar, att genom det ati gande behofvet till jernverk, ångfartyg och åvg vagoar, konsumtionen snart kommer att stig: till 30 millioner årligen. Vid ett enda jernverl i Merthbyr Tydliv, i gretskapet Glamorgan, förb-utas dagligen 970 tons, hvarmed smälte: 50,000 tons jern årligen mer, än samtelige jernverken i Storbrittanien lemnade år 1760. Vid en så omällig förbrukniog håller Bakewell fö vådligt, att någon export af stenkol tillåtes. Med Irland och kolonierna ipberäknade, stiger exporten årligen till 500,000 tons. Exporttullen upphäfdes 1835, för att gynna några egendomsögares i Skottland interesse. Bakewell öfverensstämmer med flere geologer, bland andra Buckland ech Sedgwiek deruti, att de stora kol-lagren i grefskaperna Durham och Norihumberland ieke komma att gifva så länge , som endra antagit, eller en tiderymd af minst 1700 år, då äovu en yta af 732 eng. qr. mil är obegagnad, och ko!-lagret håller 1 genomskäringen 12 fot. Han anser denna beräkning för ogrundad och tror, att kol-lagren i de vordligare grefskaperna vid den tilltagande konsumtionen redan inom 300 år äro uttömda. Han anmärker dervid, att, genom införandet af dem varmna bläistern vid jernverk, kolkonsumtionen derstädes visserligen blifvit något minskad, men att lenna förminskning fullkomligt uppväges af det ilitagande behofvet för ångfartyg, ångvaguar och vanufakturerna.