Aftonbladet – 31 maj 1838, sida 1

lHRktlale:. I fraga om religionen tyckes forhaålTHHandet verkligen vara det uppgifna, emedan den aflidne i vågra månader diskuterat religionsfrågor med en prest, vid namn Dupanloup; åtminstone har han dragit försorg om, att omÅT vändelsen skulle blifva offentligen bekant redan Åföre hans död. Fjorton dagar före sin död för(fattade: han en framställning af sina religiösa lider, hvilken skulle frumlöggas för erkebiskopen och af denne sedan meddelas påfven. Denina framställning utgör uppränningen för de redan omtalta båda handlingar, som han på dödsdagen i vittnezs närvaro underskref, och som förmodligen. komma att offentliggöras. Erkebiskopen var väl icke närvarande vid T:s sista smörjelse, men visade största deltagande och välvilja för honom och förklarade, att han för honom ville offra sitt lif, hvarpå T. svarade, att erkebiskopen ,kunde göra ett bättre bruk deraf.n Den iden, man haft att lägga beslag på Talleyrands papper, har nu blifvit öfvergifven, af fruktan att allt för skarpt stöta allmänna tänkesättet, och emedan man tyckt, ait åtgärden icke väl passade med det kungliga besöket vid sjuksängen. Det besynnerligaste är, att de, som väntat sig stora saker af Talleyrands litterära qvarlåtenskap, troligen få mycket lång näsa. De efterlemnade handlingarne skola vara så få, att de knappast torde upptaga ett måtiligt oktafband; och detta blir säkert ett band af reticencer, i stället för ett band bekärnelser. Parisiska bladen begynva sparsammare tala om truppernas rörelser mot norra gränsen. . Det berättas till och med, att vissa. korpser, t. ex. artilleriet och geniekorpsen i Metz, ännu, afvakta bekräftelse på sina första march-ordres; och man trodde äfven på deras återkallande. — Omkring Longwy antager dock allt ett krigiskt utseende. I fästningen och omkringliggande byar, inqvarteras dagligen trupper. I Belgien äro sinnena exalterade, och patriotiska klubbar bildas. I Luxemburg hade 10,000 man Preussare blifvit inlagde; och i staden insläpptes ingen utan den strängaste undersökning. Frankrike har en ford:;an på mexikan:ka regeringen af 300,000 doliars, för förluster, som Fransmän lidit i Mexico. En fransk eskader af ett linieskepp och fem briggar har för indrifning af. denna fordran visat sig på mexikanska kusten. Republikens styrelse lärer dock vara så föga böjd för eftergift, att fråga skall vara om alla Fransmäns fördrifvande, Det omtalas, att England skall träda emellan som medlare. Spanien. Underrättelserna om uppresningen i de Baskiska provinserna äro ännu stridiga. Enligt några skall den vara ganska allvarsam ; insurgenterne skola hafva uppbräunt Juntsns pappr och tvungit dess ledamöter att fly till Borundadalen, dit Don Carlos äfven troddes ärna begifva sig. Enligt andra skall han,väl hafva lemnat fstella, men snart återvändt dit, hållit tal till trupperna och sökt återställa ordningen, hvari han äfven till eu del lyckats... Imedlertid har Guergue ansett rådligast, att till Carrascal bortskicka sex Navaresiska batsljoner, som ropade: döden åt Juntau! och fordrade sin sold. Preiendeuten tänkte således välja sitt högqvarter i Oomvate, hvilken ort hav ansåg säkrast. — Alla uppgifter öfverensstämma likväl deri, att uppresningen endast varit verkan af ett tillfälligt missnöje, osh icke åsyftat hvarken någon afsöndring från pretendentens sak, eller ännu mindre nigon förening med Christinos. Missnöjet skall bafva haft sim orsak, dels i underrätte!sen, att Ryssland och de Italienske furstarue insällt sina subsidier, dels deri, utt landets infödingar bhfvit aflägsnade ur pretendenteas råd. Villareal anses för den egentliga uppviglaren, och man ville derföre arrestera honom, men hvilket man ej vågat af fruktan för hans -anhang. Christinos skola ha vunnit n ny fördel ofver Carlisterne, hvilka, till ett untal af 1,650 man, under Torcllas befal, blifrit slagne af 600 Christinos, anförde af komnendanten i Veronna, hvarvid de förlorat 180 löda och 100 fångar, hvaribland.8 officerare. England.! I Underhusets session den 18 tillkännagaf uvord. Russel, att han d, 21, samma dag som rländska tionde-billen skulle förekomma till öfrerläggning, ämnade förelägga ministrarnes för