Aftonbladet – 30 maj 1838, sida 3

Redaktionen står ännu på restlängd hos sina läsare med redogörelsen för de båda konstexpositionerna, den ena i Fria konsternas akademi och den andra af samma akademis direktör, Hr hointendenten Westin uti det s. k. Prins Carls palsts. Vi skole med det första afbörda oss denna skyldighet, men hafve under: tiden biifvit föranledde fästa uppmärksomheten på det ovanliga deri, att i vårt på konstprodukter ej serdewes rika land tvenne sådane expositioner på samma gång öppnas, och den ena af akademiens egen direktör, som sålunda med flit tyckes vilja skilja sig ifrån och förneka gemenskapen med det institut han dirigerar. Ena till Red. insänd uppsats i detta ämne lyder som följer : nEn splittring af krafteraoe hos Akademien för de fria konsterna synes hafva inträffat, visende sig deruti, att akademiens nuvarande direktr, på 300 alnars afstånd från akademiens hus och samtidigt med heases, öppnat en sär skild exposition af 24 si. äldre och äfven några sednare arbeten af hans hand. Ins. klandrar ingalunda detta h ns bemödande att öka tillfället för allmänheten att stadga smaken medelst utmärkta konstarbetens beskådande; äfvensom lofligt är, att om möjligt dermed förena nyttan af nigon penningeinkomst, hvilket synes föresväfvat denne konstnär, sid håghomsten att den fransyske målaren David genom exposition af allenast en tafla, Sabinskornas bortröfvande, förtjenade öfver 40,000 fraocs. Men rätt be. synnerligt och stridande mot sambhällighet synes det vara. att då inkomsten för expositionerna sedan 1331 frångått akademien, och i det stället bilda ena. fond till pensioner för konstnärers enkor och barn, en embetsman inom akademiej, som endast af en ädelmodig hand förtjenat omkring eller nära 200.000 Rdr rgs, ej håller. för rof att i styrkan af sin ålder och talang dela intägten för detta välgörande ändamil. Förgäfves skulle konstnären förebära, att hans sednast målade taflor ej kunde få rum på ekademiens nuvarande exposition. — Den största -af dessa, den kungliga familjtaflan, skall likväl till någon del vara målad utiett mindre rumaf akademihuset. Samma tafla skulle sålunda, mednådigste tillåtelse, kunnat fågod plats uti akademiens Storasaly: som är åtta alnar hög. Hvad utrymmet beträffar, finnes en hel väag ledig, dit de yngres arbeten kunnat förläggas. Hvad afseende kan göras på den invändningen, att denne serslolea expesition skulle vara-atstölld på nå