Aftonbladet – 30 maj 1838, sida 1

en SEE 16 dennes en kantons-församling, för att företaga flere allmänna val och öfverlägga om kantonens angelägenheter. De stridiga politiska partierna kommo dervid i blodigt handgemäng med hvarandra, och de liberalt sinnade blefvo drifna på flykten., Flera af dessa sednare hafva till och med sedermera aflidit af de blessyrer, de erhöllo vid detta tillfälle. Munkarne i klostret Einsiedeln beskyllas för att, genom sitt inflytande och utdelande af penningar, hafva föranledt dessa blodiga uppträden, och som förbittringen bland de liberale stigit till sin höjd, så företog sig en hop af dem att natten efter slagsmålet vid Rothenthurm storma klostr.t. De hade utan tvifvel också alldeles förstört detsamma, om icke några personer af inflytande, med egen lifsfara, trädt emellan och räddat munkarne. Jäsningen i sinnena i anledning af dessa uppträden är imedlertid ganska stark, och den presiderande kantonen (Zorort) Luzern har fucnit sig föranlåten afsända tvenne kommissarier till kanton Schwcitz, för att vaka öfver lugnets upprättbållande. Dessutom har eit cirkulär blifvit utfardsdt till alla kantonerna i edsförbundet, med underrättelse om detta störande af landsfriden, och de kartoner, som gränsa intill kanton Schweitz, hafva serskildt blifvit uppmanade att bafv. ett vaksamt öga på hvad som föregår i nyssnämude kanton. — Flera familjer hafva, af fruktan för pvya oroligheter, utvandrat från kanton Schweitz. England. Visst folk, hvilkas lära annars är att man bör ,låta sig nöjax med hvad som från meagten utgår, kunna imedlertid bringae i harnesk och blifva verkliga demagoger, våldsamma deklamatorer, så snart vissa ömma, för menskligheten vigtiga ämnen väcka deras hehga ifver. Bland nyare exempel härpå är en häfvg filippik, som den namnkuvnige Markisen af Londonderry adresserat till Lord Mayor, Aldermen, bandlande , bankirer och handiverkare i London och hufvudstaden deromkringu, (mhe sur: ounding meiropolisa, ett uttryck, hvarmed tidningarne drifvit oegem ent gyckel, och som bevisar, att äfven engelska aristokratien har sina stilister.) Regeriogens beslut att utelemna vissa af ceremonierna vid kröningen, isynnerhet den stora kröningsmåltiden , ha: väckt markisens högsta indignationu. Jag trodde icke, säger han, att den snålaste af alla snåla styrelser skulle till den grad glömma den devotion, hon borde hysa för vår intressona och svälla (geni:le) Drottning, och så fullkombgt förbise er stads urgamla privilegier samt visa sig så känslolös (callous) för dess rörelses fördelar , som att vilja låta den betydelsefulla dagen af första förbundet mellan vår beherrskariona och bennes folk inträda blottad på dea sedvanliga måltiden, sto:-be:en och pragten, som från u:minnes tider tillhöra den, och beröfvad uppvaktniog och tjenstgöring af dem, som enligt gammal landssed och häfd, på grund af vissa län och egendomar, äga anspråk på vissa förrättoingar vid tllfälletv. Markisen utbreder sig öfver den illa använda hushillsa!:tighet, som så ,radikalt afskurit dena stora och mägiga stadeus gamla glans och vidiberömda g stf.ihe Han påpekar den uppmuntran, som stadens indust.i skulle få gesom dagens högtile lignet och lyx, hvilki komma att !eda pengarna tilbaka till folket. enna utslitna :heori, hvariger om slöserie med allmänna medel så ofta skall förgylas, blifver vederbörligen tilltygad af de liberala tidningarna, som visa, att dessa pengar, som pisiås strömma till folket, blifvit törut tagma från folket, och det nemligen från a?a då de deremot åter komma blott till några få. Äfven i en annan fråga, som har sammanhang med den förestående kröningen, har nyssbemålde Markis behagst blanda sig. Man vet, att cersmonien blef uppskjuten från d 26 till d. 28 Juni, emedan Tories funno den förstnämnde dagen opassande, såsom Georg IV:s dödsdag. Markiseo af Londonderry har nu föreslagi:, att tillställningen måtte ytterligare uppskjutas till d. 1 Aug., emedan Hannoverska huse: på den dagen besteg Englands thron. The Spectator anmärker, att deta är alldeles vild galet, emedan Drottningen Victo:ia sålunda skulle krösas på årsdagen af sista regerande engelska drottningens, Annas, död. Om hela detta eräl yttrar sis nimnde tidning: saken är verk