Aftonbladet – 29 maj 1838, sida 3

LANDSORTS-NY HIKTIER. Uti Dagligt Allehanda finnes infördt ett bref ifrån Wermland , med berättelse derom, att en del af Wermlands regemente fått ordres att med marche forege inställas vid Waxholm den. 2 Juni, i följd hvaraf manskapet skulle transporteras med kronoskjuts och ien uthungrade bon den, midt i vårarbetet måste spänna sina utsvultna hästar från plogen. Brefskrifvaren frågar: Månne vår gode Konung, som så vårdar sig om Sveriges allmoge, vet om detta? Vi fäste uppmärksamhten härvid, isynnerhet för den kontrast, sistnämnde uttryck visar imelJan å ena sidan folkets benägenhet, att anse Konungen okunnig om, och endast de rådgifvande embets:.nännen skyldige till, sådana åtgärder, som väcka bekymmer i landet, och å den andra åklagaremaktens äflande, att genom försöken att få anmärkningar mot regeringsåtgärder rubricerade såsom majestätsbrott, och genem det oupphörliga framhållandet af den omständigheten, att alla regeringsåtgärder egentligen äro Konunogens handlingar och endast kunna tillkomma genom hans beslut, bortarbeta den fiktion, på hvilken egentligen hela den konstitutionella monarkiens möjlighet hvilar. Om det nu fölle åklagaremakten in att säga: den som hav uttryckt sina bekymmer öfver den ifrågavarande befallningen om Wermlands regementes hitforslande, har begått ett majestätsbrott, emedan inga reI gementer uppbådas från en provins till en annav, utao att Konungen vet deraf, och Han geinom sina embetsmän i landsåndarna (sina nögon loch oronn, såsom ewt universitets-poem kallar dem) censeras känna tillståndet i landet; vore I då icke dewfria Ajehstfårdighet den egentliga orI saken dertill; att allmänheten beröfvades en föI reställning, som, om den än i sig sjelf skuile I utgöra en illusion, likväl är nödvändig för det I goda förståndets och tillgifvenhetens fortfarande?