Aftonbladet – 29 maj 1838, sida 2

; Oaktadt märkvärdigheten af alla de revelationer, som man vanligen sett Hr Crusenstolpe hafva li beredskap, när vederbörande rört sig emot hoInom, innefattar dock detta anförande troligen I det märkvärdigaste både i skildringsoch ställIningsväg, som man hitills sett Hr Crusenstolpe Tutsläppa ur den våtsäck, i hvilken han håller sina små demoner ur det inre af dagens historia instängda, likasom Eolus vindarra. Anförandet bojade med en berättelse om ett tryckfrihetsmål i Frankrike under restaurationens ud, hvilket erbjuder en intressant paralel med det nu förevarande, : emedan. äfven der åklagaremakien försökt angripa en författare, med beskyllning att hafva skymfat Konungen, för det han yttrat sig fritt om regeringsåtgärder, ett försök, hvilket dock misslyckades och som den bekante Dupin uti ett förtraffligt tal hade stämplat till dess rätta värde. Derifrån öfvergick He Crusenstolpe till det juridiska försvaret, i hvilket han punkt för purkt dref tillbaka åtalet; men det märkligaste af alltsammans och jsom hos åhörarne tycktes väcka ett alldeles utomordentligt uppseende, var en episod vid slutet, hvaruti svaranden sökte visa, hurusom åtal blifvit vilgripet såsom sista resursen, sedan alla andra medel, att bringa honom till tystnad, ; misslyckats. Han ådagalade detta genom meddelande af ett omvändelseprojekt, som genom ea egen tillfällghet kommit att stadna i hans händer och varit utskritvet med f. d. utgifvaren af Granskaren, Hr Exped. Sckret. Lindgrens handstil, hvilken haft befattning med dess kommunicerande genom tredje man, Det innefattar i korthet ett koncept till en uadesdånig pro memoria, som borde ingifvas af Hr Crusenstolpe, deruti han skulle säga sig hafva erhållit kunskap, det H. M. Koaungen önskade blifva ägare af hans historiska manuskriptsamlingar, hyarföre Hr Crusenstolpe ville göra ett anbad att öfverlemna dessa emot en lifstidspension, till dess nigon lämplig tjenstebefattning med motsvaraade inkomster kunde beredas honom, samt dessutom en rund summa, i projektet utmärkt med ett antal nollor; hvaremot Hr Crusenstolpe å sin sida skulle förbinda sig att börja en alldeles ny skriftstäliarebana för regeringens räkning och i dess intresse, att upphöra med allt skrifiställeri för oppositionen, att låta uppbränna det färdiga manuskriptet till det andra häftet af tidskriften Portföljen, m. m. Den bestörtning, denna plan hade väckt hos He Crusenstolpe, målade har i sitt anförande med de lifligaste färger och syntes dervid sjelf ganska upprörd. Slutligen berättade han äfven, huru man sökt fresta honom med apparence om en domsaga, och framlade i dstta afseende en berättelse om några besök af Hr Hofrättsrådet Adlerbrandt samt en biljett från den sednare, som likväl dervid till underskrift en ?ast tecknat sig Thure. Då anförandet är temligen vidlyftigt och dessu:om, redan i det ögonblick detta blad utkommer, fiones tillgängligt i bokhandeln i sin helhet, så förmode vi, att de fleste läsare sjelfva derom taga kännedom om innehållet, hvilket utgör ett hgst pikant och nästan ofrånskiljeligt bihang till Ställniogar och Förhållandenn. Aklagaren blef ålagdt att i dag 8 dagar inkomma med slutpåstående. —— a