Aftonbladet – 21 maj 1838, sida 1

AFRRÄESG ENA GE 04 UPPSALA afgår Tisdagar, Onsdagar, Fredagar och Lördagar kl ö f. m. från Kastonhoffs källare, och återgår frå gästgifvargården i Upsala samma digar och tid, RENEE STOCKHOLM d. 2 Maj. De utländska posterna ankommo te:sligen sen på förmiddagen, så att vi blott i största korthet i dag hinna redogöra för deras innehåll. De tidniogar de medförde, gå från Paris till den 10 från London till d. 11 samt från Hamburg til d. 15 dennes. Frankrike. Hubert och hans medanklagades rättegång fortgår dagligen, dock utan att väcka något synnerligt uppseende. De tros komma att frikännas. — De östra makterna sägas hafva, på Talleyrands förslag, öfve enskommit med fransk: styrelsen om en kongress i Versailles, om spanska angelägenheterna, hvarefter skulle följs en annan öfver de orientaliska. — Åter iger lära franska trupper skola gå mot norra elle: belgiska gränsen. Fråga lärer imedlertid icke vara om betydliga stridskrafter (ett rykte sade 30,000 man, under Hertigens af Orleans befäl), och hela saken väcker så litet uppseende, at ingen känning deraf försports på börsen. Troligen blir ingen ting allvarsammare utaf, än för. ut af Griänewaldska historien. Deputerade kammaren håller på med en vidlyftig och rätt animerad diskussion om jernvägsfrågan. Pärerne hafva begynt med ränteförvandlingen; och man tror, att den skall der blifva förkastad. Hr Salvandy säges tänka taga afsked. Om Soults inträde i ministeren talas åter allvarsammare. — Marskalk Vallge har slutit fred med Achmed Bey, som återfår Konstantineh, betalar skatt och behåller fransk garnison i två år, mena lemnar Frankrike handelsmonopolium. Blida är intaget och nejden tryggad genom två lager. — Ett rykte sade, att Amiral Gallois aflidit. Pastorn S:t Gaudens läer bhfva tillialad för en pålysaing, som han, i anledning af konungeos namnsdag, gjort om en messa till dagens firande. Han yttrade: Mine bröder! nästa söndag skole vi fira en messa för konungen; det skall blifva den sista. Han tyckes hafva me: nat den sista af någon gifven predikotur; eller kanske låg någon maliciös dubbelmening deri. England. Förslaget att tillåta förmalning i England af spannemål upplagd på nederlag, för att åter exporteras, hvilket förslag blifvit väckt i Underhuset af en Hr Seales, har rönt ett så höftigt motstånd af åkerbruks-intresset, att motionen blifvit förkastad med 220 röster emot 150. Till och med Sir Robert Peel talade deremot, och förevändningen, som begagnades, för att tillin tetgöra förslaget, var, att det vore en möjlighet, att man kunde baka bröd af sådant mjöl ål besättningarne på de fartyg, hvilka användes att exportera detsamma.åil Uaderhuset har enh igt, på förslag af Sir Robert Peel, beslutit en adress till Drottningen, med anhållan om straffets skärpande för dem, som idka slafhandel. Danmark. Det är icke prins Christian Fredrik a Danmark, utan Hertig Christian af Glicksbu.sg, som afgår till Loadon, för att bivista Dro tningens kröning. Samme prins var förlidet år skickad att gratulera vid Victo.ias upstigande, på thronen, och är en af de unga prinsar, som påstås spekulera på hennes hand. Spanien. .a Espartero har, såsom belöning för sin seser öfver Negri vid Pied ahita, blifvit utnimnd till Gene al-kapten öfver alla Spanska armeer, Detta är egen eligen blott en titel, som förut tilldelats den gamle Castannos, Heriig af Baylen De Span ka armee na hafva således nu den sälsynta lyckan, att på samma gång äga tvenne Gene:al kaptener, och sakna då åtminsione icke högt betidade anförare. — Uiom den ofvannämnda segern, skall Brigad eren Aspiroz äfven den 30 Apiil hafva vunnit en betydande fördel öfver Carlisteine i Va!encia. Deras chef, Pedro Mars, någre och trettio officerare samt 160 soldater blefvo fångar. Deremöt har Carlistchefea Cahanera ant on fönstst cam väckt mycken sorg